Annons

Stora Fjäderägg – en utpost i Bottenviken

Där Bottenviken är som smalast ligger en stenig liten ö med poetiskt namn. Hit lockar flyttfåglar och fri horisont allt fler besökare.

Den grå och krabba sjön får trafikverkets rundnätta färja att kränga som en plastanka i badkaret. Spypåsarna kommer till flitig användning under färden mellan Norrfjärden strax utanför Umeå, och Holmön en knapp timmes resa ut på Kvarken.

Lätt vimmelkantiga kliver vi i land i Byviken på öns norra ände. Som tur är får vi snart trevligare saker att tänka på. I hamnen, strax intill Holmöns prisbelönta båtmuseum, ligger en vacker slup förtöjd, med smäckra linjer och doft av tjära. Det är en tidstrogen rekonstruktion av den båttyp som förr användes av handlarna på Holmön. En drygt tio meter lång, grundgående båttyp, anpassad för farvattnen i Bottniska viken. Försedd med gaffelrigg, bomullssegel, kajuta och inombordsmotor.

De gamla fyrvaktarbostäderna har blivit boenden.

Det är med den vi ska segla över till vår slutdestination, ön med det poetiska namnet Stora Fjäderägg. Vi hinner precis proviantera i Holmöns välsorterade lanthandel innan det är dags för avresa. Med matpåse och bagage i ena handen och en glass i den andra försöker vi hålla jämna steg med vår skeppare Joar Sandström som med långa steg kommer klivande längs kajen.

”Vi passerar låglänta skär med klapperfält och enstaka krumma tallar, ser en säl nyfiket sticka upp huvudet”

När alla tagit plats ombord delar Joar ut flytvästar och ger några korta instruktioner innan det bär iväg. Turligt nog ska vi segla i lä av Holmön så vi slipper sjögången vi upplevt under resan från fastlandet.

Läs också Billudden bjuder besökaren på en arktisk upplevelse

Över 40 olika arter kan ringmärkas en bra dag på ”Ägget”. Här är en Kungsfågel.

Väl ute ur hamnen hjälps vi åt att sätta segel. Motorn tystnar och vi njuter av att enbart höra vinden i riggen och vågornas frasande. Slupen rör sig mjukt genom sjön, vi passerar låglänta skär med klapperfält och enstaka krumma tallar, ser en säl nyfiket sticka upp huvudet. Joar styr vant genom de förrädiskt grunda vatten som präglar den här delen av Kvarken.

Han berättar att det mesta av vikt som händer på Holmön kretsar kring öns båtmuseum. Så även den slup vi färdas i och som byggdes för att utgöra en levande del av museets samlingar. Men man tyckte att det behövdes ett mer konkret ändamål för båten, något mer än att enbart föra hantverket och båtbyggartraditionen vidare.

Gaffelriggad och tjärdoftande, Holmöslupen seglar gäster och ornitologer över till Fjäderägg.

–Då kom man på att den kunde användas för att göra Stora Fjäderägg mer tillgängligt för besökare, berättar Joar. Och att de gamla fyrvaktarbostäderna, som stått tomma sedan 1967, samtidigt skulle renoveras.

”Bakom oss reser sig det knubbiga fyrtornet som skulle vägleda sjöfarten i Östra Kvarken”

2001 sjösattes slupen samtidigt som vandrarhemmet invigdes, med båtmuseet som ägare respektive förvaltare. Några år senare lämnade Joar Umeå för att bosätta sig på Holmön. Med en skepparexamen i bagaget blev han snart kapten på slupen med ansvar att även bemanna vandrarhemmet.

Läs också Lurö skärgård, välkommen till Vänern

Med fyren som enda granne finns plats och ro för tankarna att vandra och sinnet att vila.

Alla värdar arbetar nu ideellt en vecka i taget med att städa, ta betalt och tömma dass. Lönen består av fri bostad och frisk luft.
–Vi har öppet sexton veckor och listan på intresserade värdar är lång, försäkrar Joar och tur är det för antalet gäster ökar också stadigt.
–Det är en fin plats som blivit ett andra hem för många besökare.

När vi nu närmar oss Stora Fjäderägg ser vi att det inte är någon stor ö. Inte heller särskilt hög, även om öns 24 meter högsta punkt är märkbart högre än andra öar. Väl förtöjda i den skyddade hamnen tas vi emot av Sabine Lindgren. Hon är en av de frivilliga vandrarhemsvärdar som valt en veckas arbete på en enslig ö utanför Västerbottens kust.

Torrdass och vatten vid pumpen – enkelheten är en del av charmen.

–En fantastisk plats som man inte gärna lämnar, säger hon och lastar upp bagaget på den handdragna kärra som används för transporterna på den cementerade gången upp mot fyrplatsen.

Rödblåsta efter seglatsen hjälps vi åt med bagagevagnen. En huggorm ringlar snabbt iväg över stenarna. Väl framme vid den rödmålade bostadslängan visar Sabine runt. Torrdass. Hinkar att hämta vatten i. Kompost. Tvättrum och slask.

”En fantastisk plats som man inte gärna lämnar”

–Det är ont om vatten, använd därför vattnet från brunnen enbart för att dricka. Till tvätt och disk finns det regnvatten. Eller hämta vatten från havet, instruerar hon.

Läs också Slaggsten, ett kulturarv värt att vårda

Efter att ha burit in mat och bagage ser vi oss omkring. Inomhus är det enkelt, välordnat och rustikt. Fem rum, sexton bäddar.

Typiska strandfynd.

Utomhus har vi fria horisonter, med fast-landet som en svag skugga i väster. Fjällkänslan är påtaglig då en frisk vind får hedar med ljung, lingontuvor och kråkbärsris att vagga som dyning på havet.

Enstaka tallar håller stånd mot elementen, små grupper med tunna granar har fått fäste mellan stenarna, terrasser med klapperfält visar hur inlandsis och landhöjning påverkat ön. Här finns gott om lämningar efter vikingar, jägare och fiskare. Som de väl bevarade labyrinterna och kompassrosorna. Flera husgrunder. Och rösen från gistvallarna där fiskarna hängde sina nät på tork.

Bakom oss reser sig det knubbiga fyrtornet som skulle vägleda sjöfarten i Östra Kvarken. Ett första blänk kunde ses i augusti 1851. Därefter gick det som på så många andra håll. Man övergick till fotogen, fyren byggdes på, blev elektrifierad, automatiserad, avfolkad, och släcktes ner. För att nu återigen vara tänd.

Stora Fjäderägg har även en vandringsled.

–Fyrens hjärta är lampan, konstaterar Tomas Berglund. Då ska den också lysa så att det syns.

Tomas gillar sjön. Och han gillar båtar. Och fyrar. När fyren på Stora Fjäderägg häromåret bjöds ut till försäljning slog han till. Riktigt varför kan han inte förklara, säger bara att ”blir en fyr till salu så köper man den”.

–Jag ville väl stoppa förfallet och förhindra att den revs, säger han och låser upp dörren för att visa hur långt han kommit. Nu har jag satt in en billampa med skymningsrelä så att fyren syns från fastlandet.

Varhelst vi vänder oss på ön stöter vi också på de fyra engelska gentlemän som är här för att räkna och märka fåglar. Stora Fjäderägg, eller ”Ägget” som fågelskådarna kallar ön, ligger mitt i flyttfågelssträcket där fåglar på väg till och från Afrika eller Persiska viken passerar.

Därför grundades 1984 en fågelstation på Stora Fjäderägg. Varje vår och höst kommer fågelmärkare och ornitologer från olika länder till ön, slår sig ner i fyrmästarens hus och tillbringar en vecka eller två i sällskap med de tusentals flyttfåglar som rastar på ön.

Peter Bowman från Yorkshire och hans gråhåriga kollegor har alla kommit till Stora Fjäderägg nästan varje år sedan sent åttiotal och tidigt nittiotal. Han tror sig ha märkt kanske 15000 fåglar genom åren, vilket är lätt att se när han med vana fingrar tar loss en trött blåhake som fastnat i ett av de tiotal slöjnät som finns uppsatta.

Fyrens stora lampa måste skötas om för att lysa maximalt.

–Jag älskar det här, säger en uppenbart förtjust Steve Worwood Jag började intressera mig för fåglar redan som sextonåring, det var 48 år sedan.

De fyra gör ideliga turer till näten för att strax återvända med små tygpåsar runt halsen. Ärtsångare, bofinkar, bergfink, törnskata, blåhake, videsparv… En gällt skrikande hackspett plockas fram. Flera arter väger inte mer än tio gram. Vanligast är lövsångare och kungsfågel.

Stora fingrar smeker den lilla fågelns silkesmjuka fjäderdräkt, undersöker vingar, avgör ålder och kön, sätter fast märkringen.

De fyra visar och berättar gärna och kunnigt om vad de gör, och varför. Övriga gäster på ön lutar sig in i deras lilla kontorsskrubb. Över 2000 fåglar, 33 olika arter, har hittills märkts enbart under denna augusti. Det är fler än på många år.

Första ljuset från fyren kunde ses i augusti 1851.

–Time for tea, hojtar nu Peter Bowman och anför den lilla gruppen fågelräknare tillbaka till köket.

Skymningen kommer smygande över heden. Unga svalor tränar start och landning utanför vårt fönster. Några svarta skarvar uppvisningsflyger i strikt formation. När solen går ner sätter vi oss på trappan och inväntar dagens slut, med åska som mullrar över havet och moln i tusen nyanser av rött som tornar upp sig på himlen.

”När solen går ner sätter vi oss på trappan och inväntar dagens slut”

I lägenheten bredvid är det stillsamt 30-årskalas, vår egen stuga delar vi med två väninnor som festar på räkor och vitt vin. Och är det inte Yorkshirepudding som ställs fram på bordet hos våra engelska vänner?

Kvällsljuset får de blekblå dörrarna i uthuslängan att lysa, från dasset har vi den finaste utsikten på hela ön och plötsligt kommer Sabine med en stor skål nyplockade blåbär.

–Vill ni ha lite, frågar hon generöst.

Och det vill vi gärna.

Mer om ringmärkning
  • Ger information om flyttvägar, häcknings- och övervintringsplatser, ålder med mera.
  • Det finns 21 fågelstationer i Sverige där flyttfåglar ringmärks.
  • Fåglarnas fångas i fina nät som inte skadar dem.
  • Ringen motsvarar för fågeln ungefär vikten av en armbandsklocka för en människa.
Att göra:
  • Spana fåglar och följa fågelmärkningen.
  • Ströva runt ön. Njut av lugnet, en fri horisont och ostörda bad.
  • Leta strandfynd och spår av tidigare fiske- och säljaktskulturer.
Kort om Stora Fjäderägg:
  • Ta dig hit med färja Norrfjärden–Holmön, därefter segelslup ut till ön. Motorbåtstransport kan ordnas.
  • Vandrarhemmet är öppet 31/5–8/9 (2020).
  • Självhushållskök. Ingen frukost eller övrig service. Mataffär på Holmön.
  • Torrdass och vatten i kran på gården.
  • 4 rum, 16 bäddar.

Läs mer om STF Stora Fjäderägg

Hitta på karta
Läs också

Läs också Vistas i Vistas

Läs också Sagan om Lisas stuga i Vistasdalen

Läs också Är Varbergs nya vattentorn för vågat?

Läs också Gråhägern ökar - och allt fler stannar över vintern

Läs också Långholmen – bo på fängelseön mitt i Stockholm

Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF

info

Turist.se använder Cookies Läs mer här