En dryg fördubbling av nuvarande anslag fram till 2032 – det är vad Naturvårdsverket vill ha från och med nästa år för att ge svensk natur möjlighet att återhämta sig och dessutom bättre rusta den för ett alltmer påfrestande klimat. De efterfrågade anslagen på 20 miljarder årligen behövs för att ”skala upp insatserna för skydd och skötsel av värdefull natur på land och i vatten”, säger Naturvårdsverkets Fredrik Hannertz, chef för avdelningen natur och vilt, i ett pressmeddelande.
Förslaget är ett underlag till den nationella restaureringsplan för naturen som EU begärt in av varje medlemsland. Det har tagits fram tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket.
I åtgärderna myndigheterna vill se ingår allt från ökad stadsgrönska och bättre skydd av äldre skogar, till att ta bort fler vandringshinder för fisk i vattendrag och göra det mer lönsamt att låta djur beta på naturmark.
Behovet av höjda anslag får gehör från Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet – vilkas löpande granskning av friluftsbudgeten under mandatperioden visar att de statliga anslagen till friluftsliv och friluftsmiljö har halverats de senaste fyra åren.
Regeringen har visserligen i år tillfört 130 miljoner kronor för vandringsleder och åtgärder i naturreservat och nationalparker. Den har också satsat nya medel på bland annat renare stränder, samt friluftsliv för äldre och i utanförskapsområden.
”Men i jämförelse med de kraftiga nedskärningarna i början av mandatperioden har anslagen som skapar förutsättningarna för friluftslivet halverats sedan 2022, med hänsyn till inflationen”, skriver STF och Friluftsfrämjandet i ett gemensamt uttalande.
– Det här är en tillgänglighetsfråga och det är alla som vill uppleva den svenska naturen som riskerar att drabbas om vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser i svenska nationalparker och naturreservat tillåts förfalla, säger Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare, Svenska Turistföreningen.
