Det har nu gått 13 år sedan Erik och Erika Sjöström köpte den K-märkta byggnaden i utkanten av samhället Nordmaling mittemellan Umeå och Örnsköldsvik.
– Vi hade alltid gillat huset och köpte det osett -efter att en tidigare ägare gått i konkurs, berättar Erik.
Vi sitter vid vita dukar i hotellets matsal, med utsikt över snötäckta lägdor och infrusna solstolar under pergolan. Lite blåögda kan de medge att de var, Erik och Erika. Men aldrig att de ångrat sig det minsta.
– Men hade vi besiktigat byggnaden och funderat lite mer innan allt var klart hade vi kanske backat ur redan innan köpet var underskrivet.
Den pampiga och vitmålade träbyggnaden, uppförd 1827 vid en vägkorsning i dåvarande byn Levar, var först avsedd som boningshus. Byggherre var prästen Jonas Arctaedius, som senare blev bötfälld för att i förminskad skala ha kopierat kungliga Rosendals slott på Djurgården i Stockholm. Den slottsliknande skapelsen sticker fortfarande ut i det västerbottniska kustlandskapet, med sin glasveranda, de röda detaljerna och höga, välvda fönster.
Levar är belagt i skriftliga källor redan på 1400-talet, långt innan Nordmaling fanns som tätort. Här har långväga resenärer erbjudits mat, övernattning och utvilade hästar i olika gårdar sedan 1635. Mot mitten av 1800-talet knöts gästgiverirättigheterna till den iögonfallande byggnaden som under en tid kom att bli Västerbottens största gästgiveri. Enbart 1875 utgick 1 300 skjutsar härifrån.
Bland gästerna som övernattat i byn återfinns såväl Carl von Linné som kungarna Karl XI och Oscar II.

För dagens ägare har köpet av det anrika hotellet inneburit full gas från första dagen. Att kombinera sina respektive jobb, Erik som geovetare och Erika inom socialtjänsten, visade sig inte fungera, tid och ork räckte helt enkelt inte till. I stället sa de upp sig för att satsa heltid på verksamheten. Förutom ständiga akutåtgärder för att rädda den ålderstigna byggnaden som under många år lappats och lagats av tidigare ägare med begränsade resurser för underhåll, skulle maten lagas och sängar bäddas.
– Vi anställde massor med folk och hade öppet jämt, sju dagar i veckan, alla kvällar, trots att ingen i Nordmaling gav sig ut en vardagkväll för att äta middag, säger Erika och ser trött ut. Och trots ett snitt på 85 lunchgäster gick det aldrig runt.
Hög arbetsbelastning, dålig lönsamhet och en nedärvd hjärtsjukdom hos Erik tvingade efter en tid fram ett radikalt spårbyte.
– Vi bromsade in, minskade personalstyrkan dramatiskt, slutade servera lunch och övergick till enbart frukost och beställningar med bordsservering, berättar han. Eller temakvällar.
Nu jobbar de så mycket de orkar och sover gott om natten. All mat, gärna norrländska råvaror och företrädelsevis lokalt inköpt, tillagas av dem själva – ”och vi är bra på att laga den” försäkrar de.
Rum för rum har renoverats, tapetserats och möblerats. Erik är målarson och har haft full huggning med att återställa den forna glansen på väggar och tak. De åtta rummen i huvud-byggnaden har fått namn efter gäster som passerat byns gästgiveri. Kungar och Carl von Linné naturligtvis, men även gästgiveriets tidigare ägarinna Katarina Nordin som vid det förra sekelskiftet, med tveksamt resultat, var först i Nordmaling om att servera glass.
Den stora salongen, eller röda salen, en trappa upp har högt i tak, speglar på väggarna och röda medaljongtapeter, sammetssoffor och kungabilder. Borden i matsalen dukas med vita dukar, porslin med monogram och gärna en röd ros på varje bord. I taket finns målningarna från 1912 kvar i ursprungligt skick. Hyllorna utefter väggen avslöjar ett stort vinintresse hos Erika, med många flaskor hämtade från utvalda vingårdar i Italien.
Efter rundturen tar vi plats i bilen för en kort utflykt till Järnäsklubb där länets första lotsplats inrättades 1725, och lades ner 1967. Lotsstugan köptes 2011 av Järnäs byalag och arrenderas i dag av Erik och Erika – nu med tre gästrum och ett välutrustat självhushållskök. En trappa upp väntar sköna fåtöljer och vidsträckt utsikt i lotsarnas utsiktstorn. Utanför dörren leder en delvis översnöad stig ut på klipporna som omger stugan, förbi glesa tallar och runda stenar, ner mot en dyning som frasar mot strandens småstenar.
Här erbjuder Erik och Erika sommar-tid ett alternativt boende med nära till morgondoppet.
– Ett bra komplement till hotellet, kommenterar Erika innan vi återvänder till Levar.
Kvällen förgylls av hemgjord korv och provsmakning av ett sicilianskt rödvin som Erika valt ut. Dagen därpå möts vi i köket av morgonsol, vänligt småprat och ett trivsamt skrammel från redskap och kastruller. Det är Erik och Erika som tillsammans förbereder kvällens italienska buffé: ostar och kallskurna charkuterier; minipizza på surdegsbotten toppad av regnbågslax eller lufttorkad karré, olika pastarätter och nybakad foccacia.
– Jag älskar att komma hit på morgonen, öppna dörren och känna doften i köket, och vi har jättekul när vi arbetar tillsammans, intygar Erik som, visar det sig, firar sin 55:e födelsedag just i dag.
Ett barnbarn ringer och gratulerar. Familjen finns ständigt närvarande. Barnen har alla provat på olika sysslor på Levar Hotell. Erika blandar koncentrerat äggulor och mascarpone för tiramisun till kvällens dessert, men kan samtidigt berätta att till jul stänger gästgiveriet för gäster. Då flyttar i stället familj och vänner in i rummen för att vara tillsammans och få äta julmiddag och hotellfrukost under kristallkronorna
i matsalen.