Ett skrytbygge som visade upp det senaste inom gjutjärnsproduktionen vid Åkers styckebruk. Det var tornspiran till Riddarholmskyrkan när den monterades 1840. 240 ton tung och tillverkad i 2000 delar har den sedan dess varit en självklar del av Stockholms stadssilhuett.
Men nu ska spiran monteras ner och restaureras.
– Stockholms silhuett kommer att bli naknare under en tid.
Det säger Rebecka Kessler, projektledare för 100-miljonerkronorsprojektet på Statens fastighetsverk, SFV. Restaureringen började redan i mars då de gardiner och tourneller som omgivit huvudspiran monterades ner. I juni börjar det stora arbetet och först under 2028 beräknas Riddarholmskyrkan ha återfått sin normala skepnad.
Senast gjutjärnstornet – ett av bara fyra i hela Europa – restaurerades var 1960. Det hade kunnat stå pall under många år till om det inte varit för att dåtidens beställare valde att måla det med den miljöfarliga och cancerframkallande kemikalien PCB. Enligt lag är SFV därför tvungna att nu göra om och göra rätt.
Riddarholmskyrkan är en del av det fransiskanerkloster som Magnus Ladulås donerade mark till på 1200-talet. 17 svenska monarker finns begravda här, varav Gustav V är den siste. Här hålls också serafimerringningar när medlemmar av Serafimerorden begravs.
Inför monteringen av den stora lyftkranen, som ska föra spiran till marken, behövdes stödjande betongfundament gjutas på Riddarholmen. Platsen är nämligen som en schweizerost av gamla gravar och klostervalv. Den arkeologiska undersökningen som föregick gjutningen gav dock inga fynd som behövde ytterligare utgrävning vilket hade riskerat att försena projektet.
– Arkeologen var besviken men jag var väldigt nöjd, berättar Rebecka Kessler med ett leende.
Riddarholmskyrkan håller öppet för allmänheten 1 maj till 30 september och kommer att vara öppen även när renoveringen av tornet pågår.
