Håll avstånd
Kor har starka modersinstinkter. Undvik att gå emellan en ko och hennes kalv. Risken finns att hon tolkar dig som ett hot och vill försvara sin kalv. En tjur som släpps på bete med kor är sällan folkilsk, men lita ändå aldrig på en tjur.
Vem är vem?
Kor har juver, tjurar ”tofs” under magen. Kviga är en ko som ännu inte fått kalv. Yngre betesdjur med tofs under magen är förmodligen stutar, det vill säga kastrerade handjur som är mer lugna än tjurar.
En artig gäst
Du får gå igenom en kohage om det behövs. Men använd din allemansrätt med vett: stör inte djuren, stäng grinden och lämna inget skräp. Tänk på att hundar, även kopplade, både kan stressa djuren och göra dem extra nyfikna.
Att tala med kor
Kor kan vara nyfikna och bli närgångna. Att mota bort dem genom att vifta med armarna brukar fungera. Undvik att springa. Skulle det behövas, gör svängar i 90 grader och försök hamna bakom. Kor vänder inte så snabbt och har svårt att se bakåt.
Två gånger Gotland
Förra året betade svenska kor, hästar, får, getter, kameler, bison, jakar och vattenbufflar på lite drygt 600 000 hektar, betad åkermark inräknad. Det motsvarar nästan två gånger Gotlands yta.
Allt färre mular
Förra året fanns det 1,4 miljoner nötkreatur i Sverige. Det är ungefär hälften så många som för 100 år sedan. Då var de allra flesta kor en del av mjölkproduktionen. I dag är mjölkkorna färre, medan köttdjuren blivit fler.
Orkidé och humlesurr
Betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden. Växter, insekter och fåglar trivs i spåren av djurens mular och klövar. På en kvadratmeter naturbetesmark kan det finnas 40 olika växtarter. Gräsbevuxna marker binder även kol.
Lag på bete
I Sverige är det lag på att kor (men inte tjurar) måste få beta under sommaren. Hur mycket beror på ålder på djur, del av landet och om de används till mjölk- eller köttproduktion. En diskussion pågår om att även undanta vissa mjölkkor från beteskravet.
