Detta är en text där innehållet är chefredaktörens uppfattning vilken inte nödvändigvis behöver överensstämma med STF:s åsikt.
Restaurangvagnen på nattåget från Stockholm mot Kiruna, en kväll i mars. Vi har knappt passerat Uppsala innan en kvinna kommer och frågar om hon får slå sig ner vid mitt bord. Jag på väg upp till Kebnekaise fjällstation, hon till Gällivare för ett frilansprojekt. Två journalister finner varandra och pratar bort så pass många timmar att övriga passagerare i kupén sover sedan länge när jag smyger in och kryper ner i min bädd.
Vi vet det inte då – men tåget kommer dessutom att anlända i tid. Som cirka 80 procent av långdistanstågen gör, om man väljer att tolerera upp till 10 minuters försening. Vagnen är ren, maten är god och tåget gungar sig behagligt norrut genom Sverige.
Betydligt tuffare har det varit för många andra tågresenärer under sommaren. Väderrelaterade tågstopp och olika former av tekniska problem har skapat kaosartade situationer när tåg blivit stående i timmar mitt under den värsta högsommarvärmen. Lägg därtill det planerade underhållet av järnvägen som alltid sker under sommarmånaderna. Oerhört välbehövligt för framtidens tågresor, men i det korta perspektivet utmanande med sena biljettsläpp och längre restider som följd.
Ändå vill jag fortsätta välja tåget, där det är möjligt. Den låga klimatbelastningen per personkilometer är en (stor) faktor. Smidigheten i att resa direkt från centrum av ett samhälle till ett annat, ytterligare en. Lägg därtill möjligheten att göra annat under tiden, som att arbeta, läsa, sova eller bara umgås. Och så det inkluderande – du behöver inte ha körkort eller tillgång till bil för att ta dig till din destination. Spännande möten med nya bekantskaper är en bonus.
Därför är det också viktigt att fortsätta ställa krav på berörda parter för att förbättra möjligheterna att resa kollektivt. På ett effektivt och utökat järnvägsunderhåll. På snabba insatser vid störningar. På bättre planering så att tågbiljetter kan släppas i god tid, även vid planerade banarbeten. På välfungerande nattåg. På ett nationellt och lättbegripligt biljettsystem. På lokala tidtabeller som inte bara passar arbetspendlare. På biljettpriser som står sig väl i jämförelse med bilen och flyget. Och på ett samordnat ansvar, där olika parter inte skyller på varandra utan arbetar i samklang.
När du läser det här är jag själv tillbaka från en höstvandring längs norra Kungsleden. Förutsatt att allt gick som tänkt tog resan till Kebnekaise fjällstation ett dygn extra, på grund av dagtåg mellan Boden och Kiruna. Jag och mitt resesällskap har valt att se genom fingrarna med det och i stället glädjas åt en extra kväll i gruvstaden och möjlighet att se kyrkan på sin nya plats.
(Ps. Med facit i hand: Resan till Kiruna blev precis som förväntat och kyrkan stod där den skulle. Hur vi tog oss hem, efter att skyfallen i Västernorrland möblerat om tågrälsen, är en helt annan historia… Ds.)
4 saker som gör succé på nattåget
- Bjud på kaffe, snacks eller smörgås.
- Ta med extra kåsor/glas och rädda medresenärerna från de förfärliga pappmuggarna.
- Fixa en frågesport för alla att delta i.
- Erbjud öronproppar om du vet att du snarkar.
