Annons

En topptur för varje landskap

Storvätteshågna, Helags, Storsylen och Kebnekaise: en högsta topp för vart och ett av fjällens fyra landskap. Utmaningen att bestiga dem varierar, men alla är väl värda besväret – inte minst vintertid.

Kebnekaises topptur är den högsta. Men Lappland bjuder på fler utförsåk.
Foto: Håkan Hjort

Just högsta punkten har ett särskilt skimmer över sig – inte bara för kalenderbitare. Bra då att svenska fjällvärlden består av fyra landskap: Dalarna, Härjedalen, Jämtland och Lappland, med fyra fina toppar att pricka av på vill göra-listan.

Det brukar sägas att den som orkar skida till fjällets fot, även fixar dess topp. Toppturer på skidor är inte för alla men fjällens fyra landskapstoppar är klart nåbara, också på vintern. Alpin vintermiljö kräver kunskap och utrustning, men toppbestigningar kan samtidigt underlättas när snön täcker stenar och blockterräng, och tröttande nedstigningen förvandlats till skön utförsåkning. 

Svårighetsgraden varierar förstås: Storvätteshågna fixar de flesta som inte räds en rejäl dagstur på skidor. Men för de övriga krävs god vana vid vinterfjäll och gärna att ha provat på offpistskidåkning. Tänk också på att lavinutrustning, och kunskap att använda den, alltid bör vara med när du ger dig ut i alpin miljö – liksom förstås övrig säkerhetsutrustning för vinterfjäll: vindsäck, spade, liggunderlag och extra förstärkningsplagg.  

Ta rygg på rutinen

Alla våra fyra toppar har en fjäll-station lägligt placerad i närheten. Det underlättar. Vintertida toppturer är ytterst väderberoende och atlan-tiska lågtryck konfronterar ständigt våra fjäll. Lite flyt behövs; har toppbestigaren otur prickar den in ett oväder och får vänta i dagar eller till och med åka hem med oförrättat ärende (men förhoppningsvis med andra fina upplevelser i bagaget). Planera alltid in extra dagar och alternativa dagsturer!

Bra och tryggt är att göra bestigningen med guide. Du får hjälp att planera och välja väg upp, och bättre och säkrare skidåkning ner. Kom också ihåg att bergsbestigning är en långsam aktivitet. Ett riktmärke är att du på skidor med stighudar tar dig uppför ungefär 300 höjdmeter i timmen. Nerför är det snön och åkkunskaperna som bestämmer tempot. Se till att starta tidigt och planera för stopp och oförutsedda händelser – så du slipper stressa ner i skymning. 

Nöj dig med ”nästanhögst”

Viss reservation gäller förstås vår allra högsta topp. I långa tider har Giebmegáisis/Kebnekaises sydtopp ohotad varit Sveriges högsta punkt. Men dess toppglaciär smälter i takt med klimatförändringarna och sedan 2019 är Nordtoppen, av fast sten hela vägen upp, officiellt högst. 

Skillnaden mellan de två är ännu liten och att bestiga Nordtoppen är betydligt mer utmanande, då vägen dit går över en exponerad, smal bergsrygg. Normalbestigaren bör därför kanske nöja sig med den topp som numera kan vara ”nästanhögst”.  Och även den är fantastiskt fin att bestiga på skidor, om också viss vinterfjällvana, och guide, är att rekommendera.

Helags i Härjedalen.

Härjedalen, Helags, 1 796 möh

Helags är högsta toppen söder om polcirkeln, med Sveriges sydligaste glaciär. Fjället ligger i ensamt majestät. Det gör att vyerna imponerar från start, men turen blir också mer väderkänslig. Att hitta upp är lätt: skida in i kitteldalen och fortsätt uppför fjällets södra ås. Kammen kan vara hårt utsatt för vind. Den som inte har alpin utrustning lämnar gärna skidorna vid renstängslet och går sista biten med bara stavar. Utför är fallhöjden god och åklinjerna många och varierade i svårighetsgrad. Bästa åken drar dock i sydlig eller västlig riktning och då behövs ytterligare en bestigning tillbaka till fjällstationen.

Tips: Turåkare som söker samma monumentala upplevelse rekommenderas Helagstoppen runt, 15 kilometer. Njut av Helagsfjället från alla håll och Predikstolens stupande väggar.  

Utgångspunkt: Helags fjällstation
Anmarsch: Ett par hundra meter från stationen.
Hitta rätt: Du följer en bred C-formad fjällkam med lodrät innervägg.
Höjdmeter: 751 mUppskattad tid t/r: 3–4 timmar
Svårighetsgrad: Stor höjdskillnad och rejäl fallhöjd ner.
Utrustning: Nordiska alternativt alpina turskidor. Stationen saknar uthyrning.
Guide: Privat guide kan bokas på fjällstationen.

Storvätteshågna i Dalarna.

Dalarna, Storvätteshågna, 1 204 möh

Svealands högsta punkt skyms av två nästan jämnhöga krön, inte förrän nästan uppe syns det stora toppröset. Hela massivet bildar dock en markant kon uppe på det annars flacka och utsträckta Långfjället. Under trädgränsen böljar sedan skog, sjö och myr i ett panorama som sträcker sig långt åt alla håll. Fjällterrängen är mycket turåkarvänlig. Du som gillar utförsåkning varierar återfärden via Jakobshöjden och ”Lindgrens backe” ner mot Grövelsjön. 

Utgångspunkt: Grövelsjöns fjällstation
Anmarsch: Noll bestigningen börjar vid stationen.
Hitta rätt: Följ skyltar och ledkryss hela vägen.
Höjdmeter: 388 m. 441 m om du inkluderarJakobshöjden på hemvägen.
Uppskattad tid t/r: 6 timmar
Svårighetsgrad: Heldagstur flackt och turvänligt.
Utrustning: Nordiska turskidor och stighudar somfinns att hyra på stationen.
Guide: Behövs ej följ bara vinterleden.

Storsylen i Jämtland.


Jämtland,
Storsylen, 1 762 möh

Sylarna är spetsigt brutala och Jämtlands enda fjäll med alpin karaktär och med äventyrspotential som tål konkurrens. Vid Mellantoppen lämnas skidorna för relativt enkel klättring. Håll undan för hängdrivan i öster på vägen mot Storsylen! Högsta toppen ligger faktiskt i Norge men räknas ändå som Jämtlands högsta. Nerför får du en fallhöjd på runt 700 meter, inklusive ett brantåk mot sjön Syltjønna i Norge som hör till fjällens bättre. I likhet med vid Helags drar åken gärna i annan riktning än hem till fjällstationen. 

Tips: Ett bra alternativ för den med nordiska turskidor är Vaktklumpen runt, 12 kilometer. Du hinner även bestiga Vaktklumpen och där få Sylmassivets stiligaste utsikt. 

Utgångspunkt: Sylarnas fjällstation
Anmarch: Glid ner mot Sylälven och dra på stighudarna.
Hitta rätt: Skida in mellan Pyramiden och Lillsylen.Följ kammen söderut till mellantoppen och klättravidare mot Storsylen.
Bestigning: Seriös topp ”svår för att vara toppturlätt för att vara klättring”.
Höjdmeter: 708 mUppskattad tid t/r:  4–6 timmar
Svårighet: Varierar utifrån snöförhållandena. Vana vid alpin terräng krävs.
Utrustning: Alpina turskidor med stighudar alpina pjäxor med gummisula. Finns att hyra på stationen dock ingen klätterutrustning.
Guide: Inga arrangerade vinterturer till Storsylen men privat guide kan bokas. Arrangemanget Topptursdagar Sylarna utgår från Storulvåns fjäll-station. Lär mer på STF:s hemsida.

Kebnekaise i Lappland.

Lappland, Kebnekaise, 2 097 möh

Giebmegáisi/Kebnekaise toppturar du för naturupplevelsen och känslan, inte för ett häftigt utförsåk – då finns många bättre toppar i närheten. Men att nå ”Sveriges tak” vintertid är en exklusiv upplevelse.
2 000 meter över havet är en seriös höjd på dessa subarktiska breddgrader. 

Turen slukar tid och är ytterligt väderberoende, så antalet genomförda vinterbestigningar blir relativt få. Bara hälften av dem som försöker når ända upp. Utdelningen vid klart väder är desto mer storslagen. Kortare, branta Östra leden rekommenderas vintertid, med guide. Du skråar över Björlings glaciär och sedan följer en luftig förflyttning över bergets östra klippvägg, med stegjärn och isyxa längs fasta rep.  Vid guidade turer från stationen ingår en förberedande halvdag med testtur och säkerhetsutbildning. 

Västra leden är mindre brant men längre, och tar över 12 timmar. Den kräver ingen klättring men ger totalt fler höjdmeter (1 620). Leden är inte vintermarkerad, den passerar genom lavinområde och risk finns att snön bitvis är bortblåst. 

Utgångspunkt: Kebnekaise fjällstation
Anmarsch: En dryg kilometer till Jökelbäcken.
Bestigning Östra leden: Lång och exponerad dagstur med mycket stor höjdskillnad. Klättring längs fasta rep.
Höjdmeter: 1 420 mUppskattad tid t/r: 8–10 timmar
Utrustning: Alpin skidutrustning med stighudar (hyrs separat). Stegjärn isyxa sele hjälm plus lavin-utrustning ingår vid guidad tur från fjällstationen.
Guidad tur: Bokas på fjällstationen.

Fotnot: Detta reportage är en delvis omarbetad text från Turist  nr 6 2014, som skrevs av Gunnar Andersson.

Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF