De flesta av det femtiotal deltagare som är på plats har redan innan det egentliga mötet började på plats i Kebnekaise fjällstation hunnit nätverka och lära känna varandra. De flesta har åkt nattåget till Kiruna, därefter bussen till Nikkaluokta och så vandringen genom björkskog och upp på fjället. Längs hela vägen har det varit diskussioner och inspirationstal.
Samtalen kring hur friluftslivet ska bli mer hållbart berör en rad områden. Särskilt i fokus är transporterna, det vill säga hur besökare och medlemmar tar sig till och från friluftsliv och aktiviteter. Dessutom ska en överenskommelse signeras om gemensamma ståndpunkter och fortsatt samarbete mellan friluftsorganisationerna på plats.
Från Sportfiskarna är generalsekreterare Sten Frohm på plats:
– Grundfrågan: Vad kan vi göra för att minska vår klimatpåverkan, är oerhört viktig. Nätverkandet här, att träffa flera grenar av frilufsrörelsen är betydelsefullt, även framöver efter den här träffen.
Ni som organisation skriver inte på mötets gemensamma överenskommelse, vad beror det på?
– Det är ett bra dokument och viktigt. Men vi är en ideell rörelse och vi måsta ha dialog med medlemmarna om det först. Vi är ju i grunden både utövare av sportfiske och en miljövårande organisation, så miljön har alltid varit ett fokus, men för att skriva på behöver vi ha med oss medlemmarna. Jag tror inte på ett top-down beslut utan på dialog. På det viset blir resultatet också bättre. Men jag är absolut inte emot det.
För Linda Snecker, vänsterpartist i riksdagens trafikutskott, är grundfrågan om transporter viktigast när det gäller klimatomställningen.
– Det jag kan göra är att driva på för att man ska bygga ut mer tågtrafik. Jag får många argument med mig från den här träffen. Vi måste visa möjligheter för klimatsmarta resor oavsett om det är till fjällen eller solresa. Vi ska fortsätta resa, det behöver vi människor. Men vi kan inte resa på samma sätt som i dag.
David Mathisson arbetar med Fritidsbanken. Den tar emot friluftsutrustning som inte används och lånar sedan ut den till dem som behöver. Fritidsbanken arbetar med många kommuner där verksamheten kommit igång bra.
– Det finns en hysteri kring att köpa utrustning, som vi kanske använder en gång och aldrig mer, så får de ligga och skräpa någonstans. Genom det här inititiativet kan utrustningen i stället cirkulera i samhället.
Men varför behövs en ”bank” för det, det borde väl andra kunna sköta?
– Det har gjorts sådana försök, men utan den infrastruktur som vi byggt upp, blir de kortlivade. Vi finns i hela landet och har ett system för hur detta kan fungera.
– Vi tänker både hållbar miljö, men också på social hållbarhet. Många som inte har råd att köpa en utrustning kan låna i två veckor via oss.
Scouterna är en av de friluftsorganisationer som kommer att skriver på Kebnekaiseprotokollet. Anna-Karin Hennig är av rörelsens två generalsekreterare.
– Naturen är ett av våra kärnvärden. För oss är det en del av vår värdegrund att göra världen lite bättre: Jag vill, jag kan, jag ska. I det ingår att värna och vårda naturen. Hur ska vi klä vår idé i 2023 års hållbarhetsbehov. Här tar vi intryck och lär oss, men lämnar också spår till andra att följa.
– Vi jobbar med barn och unga och de transporterar inte sig själva, de är beroende av att någon annan förflyttar dem så det är en hjärtefråga att göra det på ett hållbart sätt. Det är fantastiskt att vara här upp vid Kebnekaise, men det kan vara fantastiskt även i skogsgläntan där du bor.
– Barn rör sig allt mindre och den psykiska ohälsan växer. Gemenskap utomhus är en bra möjlighet att göra något åt det.
I eftermiddag, 13 september, överenskommelsen, Kebnekaiseprotokollet, skrivas under. Turist återkommer med mer om innehållet i protokollet och en sammanställning över vilka som skrivit på det.
Läs tidigare artiklar: