Sjungande och gungande, så de tunga långa yllekjolarna svänger, går kvinnorna längs kyrkans mittgång ackompanjerade av spelmän. De bär dräkter i julens röda och gröna toner, är smyckade med bling, pärlor och spetsar och några av dem har huvudbonader i solfjädersform. Bakom dem kommer män i svarta långrockar och hattar.
I täten går visserligen en kvinna med lång, vit slöja och ljus i håret, men Dalarnas Lussibrud är något helt annat än de stillsamma och vitklädda luciatåg vi är vana vid. Det färgglada följet uppträder sedan några år tillbaka i kyrkor i ett antal dalasocknar, i år i Malung, Floda, Mora, Rättvik och Leksand. Men inte den 13:e december utan veckan före.
– Vi vill inte konkurrera ut den vita lucian, den är ju också jättemysig, säger Malungbon Täpp Lars Arnesson, skinnslöjdare, barnboksförfattare med mera.
Läs mer: Julmarknad och adventsdopp i Varberg
Det är han som återskapat det annorlunda luciatåget, utifrån en nedteckning av lussefirande i Malung på 1860-talet där deltagarna var klädda som brudföljen och sjöng traditionella julvisor. Täpp Lars själv beskriver det återskapade 1860-talsluciatåget som en dalamidsommar utifrån alla fördomar och förväntningar man kan ha, men förpackat i en jul- och luciakostym.
Enligt honom skapades den luciatradition vi känner i dag av nykterhetsrörelsen i ett försök att stävja det superi som ofta följde efter 1800-talets luciatåg, som delvis var ett sätt för ungdomar att med sång och musik tigga mat och brännvin. Dagens Lussibrudtåg består av sångare och spelmän som väljs ut i en audition varje år, och folkdräkterna i tåget kommer från de socknar som Lussibrud besöker.
Premiären för årets Lussibrud sker måndag 1 december i Säters kyrka Biljetterna är dock slutsålda sedan länge.
