Annons

Bevara vinterns vackra ord

Varmare vintrar gör det allt lättare att glömma den lilla snö som föll i fjol. Nu är det inte bara snö, is och kyla som kan bli ett minne blott. Även många ord som hör därtill. Här är några av dem alla.

Nedstöpt (smält) snö fryser om till en klapprande yta.
Foto: Henrik Trygg/Johnér
Inget är så varierat som vattnet om vintern. Foto: Henrik Trygg/Johnér

ISEN KAN SJUNGA

  • Drivis: Flak eller lös is som rör sig med vind eller ström.
  • Fräthål: Strömmande vatten under isen trycker upp varmare vatten som ”smälter” isen underifrån.
  • Landkalle: Sträng av is som ligger kvar längs strand.
  • Isränna: Färdväg för fartyg bruten genom is.
  • Packisvall: Högar av flak som isen tryckt upp på land.
  • Råk: Större spricka mellan isområden som dragits isär. Råken kan vara smal eller flera meter bred.
  • Stöpis: Snösörja som i vattnet frusit till porös is.
  • Överis: Tunt lager is ovanpå annan is med vatten mellan.
  • Råmning: När isen smäller, sjunger, mullrar på grund av temperaturförändringar.
  • Slukhål: Vid töväder kan vatten uppe på den flytande isen strömma ner i sprickor, hål och råkar.
  • Stöpning: Snö uppe på isen som vid värme smälter och i sin tur smälter på isen uppifrån.
  • Tallriksis: Issörja i strand- och iskanter som frusit samman och gungats till runda små flak.
  • Sving: Dyning i ytterskärgård som får tunn is att gunga och brista. Kallas även ishävning.
  • Kallrök: Dimma som stiger upp från öppet vatten när det är kallt.
  • Vindbrunn: Ett litet område is som av vindens påverkan fryst senare än sin omgivning. Tunt och lömskt att upptäcka.
  • Isrosor: Vita rosliknande ”kronbladsblommor” av stora iskristaller som sällsynt kan växa till på isens yta. Även platta frostblommor på fönster kallas isrosor.
  • Glanskis: Slät och hård kärnis opåverkad av snö eller regn (ja, det ska vara ett ”k” med).
I vinterns sagoriken regerar Kung Bore, Kung Vinter och Kung Frost. Foto: Jan Töve/Johnér

SKOGEN BJUDER PÅ UPPLEGA

  • Blötsnö: Kan falla som nederbörd vid mildväder. Eller redan fallen snö som tinats. Bra till snögubbar. 
  • Skare: Frusen skorpa överst på snötäcket.
  • Upplega: Snö som vykortsvackert lagt sig i tjocka lager på trädens grenar. Heter ridne på lulesamiska. 
  • Knarrsnö: Kall snö som låter och knarrar när man går på den. 
  • Sjunkföre: Snötäcke som man här och var sjunker ner genom på skidorna. 
  • Klabb/Klabbföre: Blöt, töad snö överst på snötäcket. Fastnar gärna under skidor och skor.
  • Puder: Torr, kall snö som lagt sig som ett flyktigt och vindkänsligt duntäcke över marken eller äldre snö.
  • Kallsnö: Kallt och torrt täcke av snö. Avser -helheten, inte bara ett tunt lager pudersnö ovanpå.  
  • Sockersnö: Snökristaller en bit ner i snötäcket som av ålder, värme och tryck omvandlats till runda korn. 
  • Spårsnö: Nysnö eller töad yta som gör det lätt att se djurens färska spår. 
  • Järnskare/kartong: När skaren på ytan blir så tjock och hård att den bär en människa, häst eller älg. 
  • Rimfrost: Iskristaller som växt till sig på växter och mark när fuktig luft fryser i stilla väder. 
  • Nysnö: Den lösa snö som nu faller eller senast är fallen.

Vindutsatta partier där snön blåst bort kan snabbt bli en barfläck. Foto: Håkan Hjort/Johnér

FJÄLLET HAR SINA FLÄCKAR

  • Blida: När vädret är så pass varmt att snön börjar tina och blir blöt. Blidväder. 
  • Bakland: Nordsidan eller skuggsidan på ett berg. Har regel mer snö än solsidan. 
  • Lapphandskar: Förlegat svenskt ord för stora mjuka snöflingor. På lulesamiska heter det tsihtsebelagan vilket betyder sparvhalvor.
  •  Isbark: När regn eller töad snö fryser till en skorpa av is ovanpå mark och växter. 
  • Klabbföre: När blöt kramsnö ovanpå kallsnö -fastnar under skidor och skor. 
  • Fällblöta: En period när snön på våren är så genomtinad och blöt att den inte bär utan skidorna åker ner ända till botten. Torkar sedan upp och omvandlas till packad snö vars skartäckta yta kan mjukna till sorbet när solen värmer på.
  • Snödrev: Vinden river loss och för med sig lös snö från ytan. Kan vara från fotdjupt till en flera meter hög ”snöstorm”. 
  • Drevsnö: Den finkorniga, trögskidade snö som vinden river loss från ytan och packar om i skidspår och skrovligheter.
  • Hängdriva: Snö som avsätts på läsidan av en brant. Överhängande och ofta lavinfarlig. 
  • Barfläck: Vind- eller solutsatta partier där snön blåst eller smält bort. En liten fläck kallas ibland barmarkhål. Är fläcken stor nog att stanna för att fika på, kan den kallas kaffebarfläck. 
  • Snöskred: Äldre ord för lavin, när snö i stor mängd och med hög kraft lossnar från en sluttning. 
  • Barmark: Snön har smält bort. Avser större ytor än enbart barfläckar. 
  • Snölega/snöfält: Område av snö som ligger kvar in på sommaren. 
  • Snöbro: Täcke/brygga av snö över bäck. 
  • Jökel: Äldre ord för glaciär. 
  • Solsida: Sydliga sidan av ett berg. Har i regel mindre snö än skuggsidan, baklandet. 
info

Turist.se använder Cookies Läs mer här