Annons

Varning för hårda vindar

Snöstorm på fjället ska tas på allvar. Ofta är det bäst att stanna vid stugan – och ibland kan till och med både stugor och fjällstationer blåsa bort. Men det sker som tur är sällan.

Här blåser det bara hårt. Vid storm går det inte att gå upprätt.
Foto: Nicklas Blom

Skidturen börjar i sol med en lätt vind. Röda ledkryss leder inbjudande fram i fjälltrakten. Men så drar molnen in och när vinden plötsligt ökar driver snön allt högre över marken. Blåsten sliter i kläderna, snön yr och vi får svårt att skida fram i motvinden. Allt är vitt och ledkryssen syns som otydliga grå skepnader. En otäck känsla sprider sig när det blåser allt hårdare. Vi borde vara nära ett vindskydd, en raststuga på leden – men var är det? Mellan några vindbyar stretar vi fram till nästa ledkryss och skymtar en grå vägg längre bort. Där är det! Vi kliver in stugan och ser att det finns ved. Vi är rejält nedkylda och när elden sprakar i kaminen kan vi värma oss och slappna av. Därute är det full snöstorm.

Att skida i fjällen på vintern kan vara riskfyllt, speciellt mellan november och februari när snöstormar ofta drar in. Fjällvädret är lynnigt med snabba förändringar och i ett öppet landskap med kalfjäll och dalar får vinden extra fart.

Fjällplatån i Stekenjokk har det svenska rekordet i medelvind. Över de vida vidderna i norra Jämtland blåste det 47,8 meter per sekund den 18 januari 2017. Men det är Tarfala i Kebnekaisefjällen som är värstingen vad gäller uppmätt styrka i vindbyarna. I dalgången ligger stationen som bedriver forskning om glaciärer och där registrerades 81 meter per sekund den 20 december 1992. Det är ofattbara vindhastigheter som vintertid uppträder vid djupa lågtryck som kommer in över Atlanten.

– De västliga vindarna splittras när de når den nordsydliga Tarfaladalen. Då bildas vindsnurror som kan ge mycket höga hastigheter i vindbyarna, säger Per Holmlund som är professor i glaciologi och vice föreståndare på stationen.

Före och efter snöstormen: Klöverstugan i Borgafjäll innan snöstormen slog till i januari 2021. Och sedan hur det såg ut efter stormen. Planering pågår för en ny stuga. Foto: Anna Widell & Torbjörn Thomsen

Vintern 1993 bjöd på rejäla stormar i Tarfala då flera byggnader skadades. Tvättstugan blåste sönder och inventarierna spreds över fjället, och en stålcontainer lyftes av vinden och kastades en kilometer bort. STF:s fjällstuga i Tarfala klarade sig bra i blåsten, sånär som på ett kraschat fönster och ett snöfyllt rum.

Per Holmlund var inte på stationen vid ovädret, men har under sina 45 år i Tarfala upplevt många stormar.

Läs också Anarisolyckan – 40 år sedan tragedin i Jämtlandsfjällen

– Husen skakar i vinden och det låter som om ett expresståg kör över byggnaderna. Ska man gå ut gäller det att passa på mellan vindbyarna.

Inte bara vintertid kan det blåsa i Tarfala. Så sent som i somras slogs här svenskt julirekord. Den 16 juli uppmättes en maximal vind i byarna på 40,1 sekundmeter och under tre timmar rapporterades vindbyar av orkanstyrka, det vill säga över 32 sekundmeter.

I fjällen kan också så kallade fallvindar orsaka höga vindhastigheter. När ett djupt lågtryck närmar sig från väster, efter en period med kallt och vackert vinterväder, kan skillnader i lufttryck göra att vinden hastigt ökar. Tung och kall luft över kalfjället kommer i rörelse, faller ner genom pass och raviner och ökar snabbt till stormstyrka. Enligt Fjällsäkerhetsrådet förekommer fallvindarna bland annat i Jämtland, till exempel vid Sylarna och i Anaris- och Oviksfjällen men även på andra håll i fjällvärlden.

Det väderutsatta läget i Sylarna har gett en hel del problem, inte minst när det var dags att bygga en större fjällstation på 1930-talet. Stationsplatsen flyttades då ett par kilometer högre upp på fjällsidan, 1 035 meter över havet. STF:s dåvarande arkitekt John Åkerlund ritade huset och Nils Jonsson från Ljungdalen var byggmästare.

Läs också Anoraken genom tiderna, från järnåldern till modernt trendplagg

Byggmaterialet släpades med hästar uppför fjället och när bygglaget tog julledigt 1931 var stommen rest och taket på plats. I början av januari utbröt en ovanligt kraftig snöstorm som sopade bort hela bygget. När vinden lagt sig några dygn senare kom arbetarna upp till byggplatsen och såg virket ligga spritt över hela fjället ”som om en jätte hade blåst ut en ask tändstickor”. I STF:s årsböcker och i föregångaren till tidningen Turist berättas om januaristormens härjningar och där konstateras att ”Det är förenat med stora svårigheter att bygga i fjällen.”.

Husbyggen har i alla tider varit en utmaning i fjällen. Här transporteras material upp till den nya Sylstationen 1931 – som blåste sönder ­innan den ens var färdig. Foto: STF Arkiv
Tungestølens fjällstation på norska Vestlandet återuppbyggdes efter en förödande storm. Med innovativ arkitektur ska de nya ­byggnaderna bättre stå emot extremväder. Foto: Jan M Lillebø/Snøhetta

Byggmästare Jonsson fick i alla fall ta nya tag och huset blev nu rejält förstärkt för att klara oväder. Fjällstationen invigdes den 3 april 1933 med ett hundratal gäster på plats och i full snöstorm. Sylstationen har drabbats av flera katastrofer. 1980 brann huset ner, bara tre år efter att det renoverats. Dagens fjällstation, som ligger på samma plats, invigdes 1983 och har stått pall för många stormar, men mycket snöskottning krävs eftersom höga drivor bildas när vinden dansar runt huset.

Även den norska turistföreningen, DNT, har drabbats av hårt av oväder. På juldagen 2011 blev fjällstationen Tungestølen intill Jostedalsglaciären på Vestlandet, helt förstörd i orkanen Dagmar. Den lokala DNT-förening som äger stationen beslöt att bygga upp den igen, och valde arkitektbyrån Snøhettas innovativa förslag. Det nya bygget invigdes för två år sedan och liknar inget annat i fjällvärlden. De vinklade husen ser nästan ut som om de redan har blåst omkull.

– Alla hus är formade som en pentagon. Femhörningen har flera fördelar, bland annat tappar vinden fart när den kommer upp från dalen och måste gå runt en spetskant innan den kan försöka lyfta byggnaderna från backen, säger Anne Cecilie Haug, arkitekt på Snøhetta.

Att husen är vinklade ställer höga krav på förankring och limträramarna står på betongpelare som sitter fast i berget.

Läs också Billudden bjuder besökaren på en arktisk upplevelse

– Byggnaderna har klarat sig bra. Det har varit mycket snö, men inga nya orkaner. Husen är förankrade för att tåla extremväder, säger Anne Cecilie Haug.

Svenska fjällvärlden har även på senare tid drabbats av hårda vindar. I Gällivaretrakten härjade stormen Julia i februari 2019 med orkanbyar och Saltoluokta vid sjön Langas drabbades hårt. Själva STF:s fjällstation klarade sig bra men en liten personalstuga totalförstördes och i det gamla samevistet intill var förödelsen stor.

Klöverstugan i södra Lapplandsfjällen är den senaste som kraschat i en snöstorm; i januari i år blåste den sönder totalt.

– Fruktansvärt tråkigt, men allt kan hända när det stormar på fjället, säger Thommy Persson på Dorotea kommun.

Klöverstugan är ett populärt utflyktsmål och viktig i det pågående arbetet att öppna för vandring från Borgafjäll upp på Lapplandsleden och vidare norrut på Kungsleden. Men efter önskemål från samebyn flyttas stugan en bit ner mot byn för att minska störningarna för renarna i området. Förhoppningen är att den ska stå färdig sommaren 2022. Då kan alltså fjällbesökare och ortsbor på dagstur söka skydd i nya stugan och elda i kaminen. Även om det känns nervöst att sitta i en raststuga som skakar i vinden är det trots allt sällan som husen blåser sönder. Vindskydd och andra fjällboningar är de säkraste ställena att vistas på när stormen drar fram över fjället.

Läs också Laviner - här är expertens 7 goda råd

Förbered dig på oväder
  • Planera alltid in en extra dag på turen så du har utrymme att bli inblåst. 
  • Håll koll på väderprognosen. Är det risk för hårt väder, stanna där du är. 
  • Kontrollera kartan och färdvägen innan du ger dig av, planera var du kan rasta i lä. 
  • Blir vädret sämre under vägen – var öppen för att vända och gå tillbaka.
  • Informera anhöriga och/eller stugvärd om den planerade dagsturen. 
  • Ta med vindsäck och spade – nödvändigt om du behöver söka skydd, höjer mysfaktorn på vinterfjällen även i bra väder.
  • Vind ökar kyleffekten rejält. Ta med varma kläder, extra förstärkningsplagg för rast, extra mössa och vantar. (Håll i vantarna när det blåser, dem vill du inte bli av med.)
  • Packa termos med varm dryck och energirika snacks och extraproviant.

    Snödrev försämrar orienteringsförmågan rejält. Bra att veta är att ledkryssen alltid står med 40 meters mellanrum.
Från frisk vind till orkan
  • 8–13 meter per sekund – frisk vind: Det börjar bli svårt att ta sig fram mot vinden. Lågt snödrev och när vinden ökar kan drivorna snabbt blir mer än manshöga.
  • 14–17 m/s – hård vind: Begynnande svårigheter att orientera sig. De flesta upplever nu vinden som ”storm”. Högt tätt snödrev sätter ner sikten till högst ett par hundra meter. Svårt att hålla ihop i en grupp.
  • 18–24 m/s – hård vind: Omöjligt att orientera sig, svårt att följa markerade leder, besvärligt att gå på skidor även i medvind, mycket dålig sikt och svårt att använda stavarna.
  • 25–32 m/sek – storm: Det går inte att hålla sig upprätt. Svårt att klara sig på fjället.
  • 33 m/sek <orkan: Fjällbesökare blåser bort med utrustning och allt. Den som inte sökt skydd får mycket svårt att överleva.

Läs mer om vindar och annat på www.fjallsakerhetsradet.se

Vinden är kall. Se till att ha extra förstärkningsplagg, vindsäck och varm dryck med på vinterturen. Foto: Fredrik Schlyter/Johnér
Skydd i stuga
  • Utmed de statliga fjällederna finns vindskydd i form av raststugor som Länsstyrelsen ansvar för. Där finns dass och ofta ved. Lämna alltid ved så att det finns för en nödsituation! Även andra öppna raststugor finns på fjället.
  •  STF:s fjällstugor är öppna och bemannade från februari/mars till slutet av april (öppettiderna varierar något).
  • Ett olåst säkerhetsutrymme med kamin, och ofta viss nödutrustning, finns när stugorna är stängda.
Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF

info

Turist.se använder Cookies Läs mer här