För att nå klimatmålen enligt Parisavtalet räcker det inte med effektiviseringar och smart teknik. Vi måste också förändra vår livsstil – om detta är forskarna ense. Men hur genomför vi förändringar som människor accepterar, utan att de upplever att livskvaliteten blir sämre? ”Tillräcklighet”, på engelska ”sufficiency”, är ett begrepp för strategin att hitta sätt att minska miljö- och klimatpåverkan, utan att försämra upplevelsen i alltför stor grad hos de som berörs.
Med detta som utgångsläge har forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i en studie granskat möjliga åtgärder för att minska klimatavtrycket på Svenska Turistföreningens fjällstationer – och undersökt dels hur effektiva olika förändringar är, dels vad gäster tror sig tycka om förändringarna innan de införs, dels hur de faktiskt upplever dem.
I samarbete med STF har ett antal förslag på hållbarhetsåtgärder tagits fram på fyra av föreningens egendrivna fjällstationer: Kebnekaise, Helags, Blåhammaren och Sylarna. Ett antal förändringar genomfördes under 2023 och 2024 – från snålspolande duschar, till minskad mängd färskvaror i köket (för att få ner helikoptertransporterna) och att byta ut kött- och mejeriprodukter mot växtbaserat (för att minska klimatavtrycket vid livsmedelproduktionen). För att mäta hur gästerna upplevde förändringarna genomfördes parallellt enkäter, både före och efter att en åtgärd införts, med gäster som fick uppskatta sin nöjdhet. ”Gästerna mer positiva än väntat” är en av slutsatserna i rapporten som publicerades i augusti 2025.
– Det var spännande att se hur man förväntade sig att nöjdheten skulle sjunka mycket men att den faktiskt inte förändrades särskilt. Det stämmer också med tidigare studier som visar att folk är skeptiska inför förändringar, men efteråt ofta är rätt nöjda, säger Hampus André, doktor i miljösystemanalys på KTH, som står bakom studien.
Vid STF:s egendrivna fjällstationer har under en rad år olika åtgärder införts, bland annat vad gäller varutransporter, för att minska klimatavtrycken. Huvuddelen av dessa anläggningarna ligger i väglöst land och under barmarkssäsongen är helikopter det huvudsakliga transportmedlet för alla förnödenheter. Men med stora lager- och frysutrymmen kan numera mycket av sommarsäsongens livsmedel köras upp med pistmaskin och i stora containrar vintern före.
Exempelvis färsk frukt och grönsaker har också i stor utsträckning tagits bort från menyn eller förädlas för att tåla lagring. Detta har skett, konstaterar STF:s hållbarhetsansvarige Daniel Skog i rapporten, utan att gästnöjdhetssiffrorna påverkats nämnvärt. Men nu behöver föreningen gå längre för att nå sina mål. Bland annat visar den nya studien att vilken mat som serveras kan påverka mer än hur den har transporterats. Kött- och mejerivaror ger stor klimatpåverkan.
– Jag tror att det var en ögonöppnare för STF att utsläppen från just mejeriprodukterna var så stora, säger Hampus André.
Läs också i Turist: Allt längre till kalfjället
En fråga som STF:s ansvariga nu funderar på är hur mycket kött, ost och mjölkprodukter som kan tas bort från menyn utan att gästerna slår bakut. Här kan de få hjälp av en ny mätmetod som Hampus André tagit fram och som använts i studien som kunnat göras med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.
För att kunna jämföra olika hållbarhetsåtgärder ur ett tillräcklighetsperspektiv har forskarna i studien utvecklat en ny mätmetod, ett komplement till den vedertagna livscykelanalysen (även känd under sin engelska förkortning LCA). LCA kartlägger alla resurser som används och utsläpp som uppstår under en produkts eller tjänsts hela livscykel. Den nya mätmetoden, som fått namnet Sufficiency-LCA, kompletterar med bedömningar av hur användarna faktiskt upplever förändringarna. Metoden gör det möjligt att hitta de åtgärder som ger stora klimatvinster men liten negativ påverkan på upplevelsen.
– Det är tydligt att olika typer av tillräcklighetsåtgärder kommer att behövas för att lösa klimatkrisen. Men vi behöver mer kunskap och exempel som ger legitimitet åt det här sättet att tänka. Här vill jag ge kredd åt STF som går i bräschen. Det är inte så många i besöksnäringen som vågar det ännu.
Läs mer i Turist: ”Kanske blir den aldrig högst igen”
RÖSTER UR RAPPORTEN:
”Vi insåg att vi inte kunde komma hela vägen genom att effektivisera och skala bort utan behövde fundera på vad som kan göras annorlunda.” Daniel Skog, hållbarhetsansvarig Svenska Turistföreningen
”De som varit här för några år sedan kan fråga efter till exempel färsk tomat eller gurka till frukost. Vi informerar då om varför det inte längre är finns, och jag tycker att acceptansen för det är väldigt hög.” Björn Topplänt, platschef Kebnekaise fjällstation
”Vi erbjuder inget sänglinne längre, det kräver ju transport av tvätt. Så vi har dragit ner till en basnivå, eller en rimlig nivå på vad som kan finnas så här på fjäll utan väg! Anna Östberg, tillförordnad driftansvarig Blåhammaren fjällstation
(Ur ”Tillräckligt? Hur gäster uppfattar hållbarhetsåtgärder på svenska fjällstationer” som producerats med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.)
Läs mer: Parisavtalet i kortkort
