2026-09-21: Artikeln har uppdaterats med nya uppgifter.
Ett skrytbygge som visade upp det senaste inom gjutjärnsproduktionen vid Åkers styckebruk. Det var tornspiran till Riddarholmskyrkan när den monterades 1840. 240 ton tung och tillverkad i 2000 delar har den sedan dess varit en självklar del av Stockholms stadssilhuett.
Men nu ska spiran monteras ner och restaureras.
– Stockholms silhuett kommer att bli naknare under en tid.
Det säger Rebecka Kessler, projektledare för 100-miljonerkronorsprojektet på Statens fastighetsverk, SFV. Restaureringen började redan i mars då de gardiner och tourneller som omgivit huvudspiran monterades ner. I juni började det stora arbetet och först under 2028 beräknas Riddarholmskyrkan ha återfått sin normala skepnad.
Nu – i september 2026 – har korset som pryder spiran plockats ner och demonteringen av spiran kan börja.
”Vi måste förstå hur varje lyft påverkar en nästan 190 år gammal konstruktion. Vi använder befintliga hål i spirans korshällar och har tagit fram specialkonstruerade lyftok och infästningar. Det mest kritiska ögonblicket är när linorna spänns och tyngden övergår från spiran till kranens krok”, säger Viktor Axelsson Banck, projektägare på Statens fastighetsverk i ett pressmeddelande.
Senast gjutjärnstornet – ett av bara fyra i hela Europa – restaurerades var 1960. Det hade kunnat stå pall under många år till om det inte varit för att dåtidens beställare valde att måla det med den miljöfarliga och cancerframkallande kemikalien PCB. Enligt lag är SFV därför tvungna att nu göra om och göra rätt.
I samband med att spiran monteras ner framträder också detaljer som inte går att se från marken.
”På 1800-talet byggde man inte bara för betraktaren på Riddarholmen. Kyrkan skulle vara vacker mot himlen och inför Gud. Nu får vi möjlighet att komma nära hantverket och bevara det för minst hundra år till”, säger Viktor Axelsson Banck.
Riddarholmskyrkan är en del av det fransiskanerkloster som Magnus Ladulås donerade mark till på 1200-talet. 17 svenska monarker finns begravda här, varav Gustav V är den siste. Här hålls också serafimerringningar när medlemmar av Serafimerorden begravs.
Inför monteringen av den stora lyftkranen, som ska föra spiran till marken, behövdes stödjande betongfundament gjutas på Riddarholmen. Platsen är nämligen som en schweizerost av gamla gravar och klostervalv. Den arkeologiska undersökningen som föregick gjutningen gav dock inga fynd som behövde ytterligare utgrävning vilket hade riskerat att försena projektet.
– Arkeologen var besviken men jag var väldigt nöjd, berättar Rebecka Kessler med ett leende.
Riddarholmskyrkan håller öppet för allmänheten 1 maj till 30 september och kommer att vara öppen även när renoveringen av tornet pågår.
