Född och uppvuxen vid nedre delen av Lule älv har Norrbottens historia, samt sjöfarten i regionen, alltid legat Lars-Göran Öhman varmt om hjärtat.
Som ung mönstrade han på som styrman i Göteborg och rattade sedan fartyg tillhörande Grängesbolaget över hela världen. Men i början på 1960-talet var han också under tre somrar skeppare på STF:s fartyg Storlule som låg i utskeppningshamnen Luspebryggan vid Stora Lulevatten/Stuor Julevu, inte långt från Porjus.
– Mina föräldrar gick mycket i fjällen och pappa berättade en del om gubbarna som körde båtarna i Kvikkjokk. Hur de behövde hugga all ved till de ångdrivna fartygen.
På slutet av 1970-talet arbetade Lars-Göran som lots i Luleå, när äldsta sonen hade jobb på Vattenfalls båtar vid Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke. Men några uppgifter om fartygens tidigare besättningar eller vedermödor fanns inte bland de anställda.
– Det var då jag kom att reflektera över att historiken inte fanns.
Som pensionär har han tagit tag i den saken. Och det rejält. Nu finns tre samlade skrifter över båttrafiken i Lappland, i Torneträsk, på Kalixleden och Sjöfallsleden. Den tredje är mest omfångsrik tack vare det rika arkivmaterialet från den samtidiga utbyggnaden av vattenkraften vid Porjus, Harsprånget och Stora Sjöfallet.
Läs också: Här renoveras båten Langas vid Saltoluokta
Källmaterialet består till stor del av STF:s resehandböcker och årsskrifter från sent 1800-tal och framåt.
– De tidiga böckerna har mycket utförlig information. Sen när man kommer in på 1930-talet är det bara summariska redogörelser.
Även Vattenfalls arkiv, samt dokument hos olika museer har legat till grund för de tre skrifterna. Nu är Lars-Göran Öhmans önskan att dessa kan tryckas och historiken bevaras för framtiden. Han skulle också vilja hitta någon som tar hand om allt bakgrundsmaterial.
– Historiken ska finnas bevarad i alla fall. Nu när det nästan inte finns något kvar av till exempel Luspebryggan, båtleden över Jaurekaska eller bebyggelsen vid Sjöfallet.