Annons

Fotogenlampan lyser ännu starkt i Karlskrona lampfabrik

Stämningsskapare och trendig inredningsdetalj – fotogenlampan har blivit het igen. I Karlskrona tillverkas den (nästan) som för hundra år sedan.

Fotogenlampor från Karlskrona lampfabrik
Lokförarlampan Koholmen i glas och nattlampan i mässing lanserades redan på 1800-talet.

När mörkret nu sänker sig över landet – skänk då en tanke åt alla de generationer av nordbor som trevat i vinternatten under tusentals år, enbart ledda av lysstickor, osande talgdankar eller eldstadens sken. I tider då all belysning var begränsad och osäker, och arbetsdagen tog slut med dagsljuset.

Än i dag är detta verklighet för människor jorden runt. Men till vår del av världen kom på 1860-talet den uppfinning som lyckades skingra mörkret: fotogenlampan. Den lyste jämnare och klarare än talgljus och oljelampor, var säkrare att hantera och gav ett ljus som räckte över en stor yta. Fotogenlampan innebar en revolution som satte fart på både industrialismen och läskunnigheten och som snabbt ersatte nästan all annan belysningen över hela landet.

Exteriör av Karlskrona lampfabrik och Karlskrona byggnadsvård.
När andra satsade på automatisering och stordrift höll det lilla familjeföretaget kvar vid hantverksmässig tillverkning genom decennierna. Det visade sig i slutändan vara ett framgångsrecept. I den gamla disponentbostaden på området säljs lampor och reservdelar.

Två som tidigt såg potentialen i den nya uppfinningen var fabrikören CA Swahn och hans kusin Herman Skantze som 1884 startade Sveriges första belysningsfabrik i Karlskrona. Där ligger den fortfarande och drivs av femte generationen Skantze. Än i dag består en tredjedel av produktionen av fotogenlampor och både tillverkningsmaskiner och lampdesign har anor från premiäråren. Modellen Lyckebo till exempel, med sin karaktäristiska skärm av bleckplåt, kom ut i handeln redan premiäråret 1884. Den är fortfarande i produktion och har bland annat synts som stämningsskapare i aktuella teveproduktioner.

”Den lyste jämnare och klarare än talgljus och oljelampor och var säkrare att hantera”

För fotogenlampan har blivit efterfrågad igen, en tren-dig inredningsdetalj efter många decennier i skymundan. Nuvarande lampfabrikör Valdemar Skantze, som driver företaget tillsammans med hustrun Katarina Skantze, beskriver hur konjunkturen och intresset stigit och fallit sedan förra sekelskiftet.

Läs också Anoraken genom tiderna, från järnåldern till modernt trendplagg

–Fotogenlampan har gått från livsnödvändig till nästan utdöd. Och nu är många jätteintresserade igen, inte minst de unga.

Man i kostym tänder en lampa
Valdemar Skantze är femte generationen lampfabrikörer.

Valdemar Skantze berättar om hur hans pappa, Patrik Skantze, fick kämpa för att få fabriken att överleva på 1980- och 1990-talen då intresset för fotogenbelysning var snudd på obefintligt. De senaste åren har i stället lampfabriken tredubblat antalet anställda för att hinna producera bortåt 20000 lampor om året.

”Mest populärt just nu är stilrena lampor med avskalad och elegant design”

Men fortfarande lever det gamla industrihantverket kvar. Ett besök i fabrikslokalerna från 1899 är i mycket en tidsresa. Tydliga emaljskyltar visar vägen till avdelningar som verkstadshallen, beten, lödningen och slipen. Det borras, gängas och försänks, poleras, tvättas, lackeras och monteras.

Man i blå overall visar en lampa
Det ska stansas, bockas, pressas, lödas och monteras. Av Leif Egesand och hans kollegor i verkstaden krävs hantverksskicklighet och precision.

Verkmästare Hansson visar skruvpressar och de andra maskinerna bland mässingsspån och med utsikt över fjärden och Karlskronas citynära skärgårdsöar.

–Det här är grejer som håller, säger han och pekar på en gallermaskin från 1880 som fortfarande gör mönster i det som ska bli brännare till fotogenlamporna.

En av anledningarna till att hantverket på fabriken har kunnat överleva är att fotogenlamporna redan på 1800-talet fick internationell standard. Maskinerna kör fortfarande efter samma mått och fabriker i olika länder kan enkelt byta delar.

Man sitter på en stol i ett lager på Karlskrona lampfabrik
På Karlskrona lampfabrik finns vrår där tiden stått stilla.

En hel del av produktionen på Karlskrona lampfabrik består också av reservdelar som brännarrör, brännare, ringar och glas. Den som har en gammal fotogenlampa hemma i gömmorna kan alltså relativt enkelt få den bruksduglig igen.

–Uppsvinget ser vi som ett ökat intresse för traditioner men också en ny miljömedvetenhet och reaktion mot slit-och-släng. Formgivningen går inte ur tiden och trasiga delar är enkla att ersätta, säger Valdemar Skantze.

Samma iakttagelse gör Agnieszka Markefelt som driver butiken Mässingmäster på Götgatan i Stockholm. Genom skyltfönstret lyser och glittrar lampor, skärmar och kupor i alla färger och modeller. Här både säljs och renoveras fotogenlampor; fotogenvekar saluförs på löpmeter och lådorna är fulla av reservdelar.

”Den som har en gammal fotogenlampa i gömmorna kan relativt enkelt få den bruksduglig igen”

Butiken har funnits sedan 1970-talet och i dag efterfrågas fotogenlampor och tillbehör som aldrig förr, konstaterar Agnieszka Markefelt.

Läs också Friluftslivets kåsa – en designikon

–Vi upplever absolut en trend och numera är det många fler än äldre och båtfolk som hittar hit.

Fotogenlampor har bland annat blivit ett populärt inredningsinslag i moderna krogmiljöer, vilket har lockat nya designintresserade kunder. Mest populärt just nu, enligt Agnieszka Markefelt, är stilrena lampor med avskalad och elegant design, men bland kunderna finns också såväl friluftsfolk som antikvitetsvurmare.

Butiken Mässingmäster i Stockholmfull av lampor
Specialbutiken Mässingmäster i Stockholm märker av det växande intresset för fotogenlampor.

Fotogenlampans verkliga storhetstid varade fram till omkring första världskriget, då elektriciteten och glödlampan introducerades på bred front. Ändå hann den lämna bestående avtryck i den svenska bildskatten. När Carl Larsson målade mysiga heminteriörer från Sundborn var det ofta med fotogenlampan i blickfånget, som i När barnen lagt sig från 1899, en fridfull scen kring 1ampan. En annan konstnär från tiden var Hanna Pauli och hon målade några år senare oljemålningen Vännerna som i dag hänger på Nationalmuseum. Den blev särskilt beundrad för hur Pauli lät lampljuset falla på var och en i det stora sällskapet som samlats för högläsning.

”Just nu är exempelvis en lokförarlampa från 1800-talet populär”

I produktion på Karlskrona lampfabrik finns fortfarande många av de historiska lamporna, allt från enkla nattlampor och brukslampor till utsirade salongsmodeller. Just nu är exempelvis en lokförarlampa från 1800-talet populär och den ursprungliga modellen har uppdaterats i olika storlekar och färger.

Fabrikens fotogenlampor har namn efter öar i Karlskrona skärgård och övriga sortimentet efter författare och amiraler. Dessutom tillverkar fabriken kopior av gamla armaturer till miljöer som Stockholms centralstation och Nationalmuseum.

Redan i dag arrangeras guidade visningar på lampfabriken genom en lokal stadsvandringsguide. Men det ökande intresset har gjort att fabrikörparet Skantze vill öppna fabrikslokalerna på Pantarholmen för fler besökare. Tanken är att visa lampfabrikens historia, den hantverksmässiga produktionen och en del av de många olika lampmodeller, egna och andras, som samlats i huset genom åren. Ett kafé i den lilla röda 1700-talsstugan på området ingår i planerna. Stugan fungerade länge som arbetarbostad för fyra familjer och är numera stadsdelens äldsta hus.

Den gamla disponentbostaden i närheten hyser i dag en byggnadsvårdsaffär som säljer fabrikens hela sortiment och även reservdelar. Maria Petersson är butikschef och märker att allt fler fascineras av de gamla fotogenlamporna. Många kommer in för att komplettera sina släktklenoder och till dem är hennes ständiga råd:

–Använd dem! Vanligaste felet är att fotogenlamporna står undangömda för länge, då kärvar veken ihop. Nej de ska fram och lysa upp, inte minst nu i vintermörkret! •

info

Turist.se använder Cookies Läs mer här