Till okända fjäll är längtan stor. Till dalgångar och toppar som inte är så beskrivna och dit få besökare kommer. Ett sådant område är Borgafjäll i Lapplands sydligaste dalgång.
Det första vi ser från vägen är den stupbranta klippan Borgahällan. Ett dramatiskt och för samerna heligt fjäll. Söder om Borgasjön stannar vi till vid dammbron och går fram till den svarta klippan som reser sig 700 meter rätt upp mot himlen. Den känns både hotfull och kittlande mäktig. Som om det går att hämta kraft härifrån.
”Den branta klippan och den smala fjordliknande sjön ger dalen ett norskt utseende”
–Får man gå upp på ett heligt fjäll, undrar Nicklas och Erika och jag står tysta och funderar över det.
Stigen uppför syns i svackan i en grönare del av fjället, och kanske gör vi toppturen en annan gång. Nu när solen är på väg ner vill vi bara beskåda klippan som blir allt mörkare.
Den branta klippan och den smala fjordliknande sjön ger dalen ett norskt utseende. En vacker plats, här vid vägs ände. Vi installerar oss på Borgagården invid sjön där vi ska övernatta i en stuga. Gästgivarparet Cecilia och Joakim Engwall med lilla sonen Malte tar emot.
–Det är något speciellt med en by där vägen tar slut. Folk kommer hit för att stanna och åker inte förbi, säger Cecilia.
”Det är ovanligt med nya statliga leder på fjället, men nu händer det!”
I Borgabygden har STF inte några stugor eller fjällstationer. I boken Okända fjäll från 1992 skriver fjällnestorn Tore Abrahamsson att området genom tiderna mest har nämnts i förbifarten i föreningens årsskrifter. Men här finns gott om markerade leder – och fler är på väg. Det är ovanligt med nya statliga leder på fjället, men nu händer det. Gamla leder rustas och nya anläggs för att tillsammans skapa den 19 mil långa Lapplandsleden som ska binda ihop Vindelfjällen och Hemavan med Borgafjäll. Lapplandsleden blir därmed en förlängning söderut av Kungsleden och gör de södra Västerbottenfjällen mer tillgängliga – en glad nyhet för vandrare och skidåkare.
Leden går delvis nära norska gränsen i ett lockande ingenmansland med bland annat Södra Storfjället, Skalmodaldalen och Fjällfjället. Utmed leden finns bara fyra övernattningsstugor (alla i Länsstyrelsens regi) så tältpackning krävs. Arbetet med att färdigställa leden pågår, allt från 3000 ledkryss till spänger, broar och två nya raststugor.
–Vi kommer att behöva hela barmarkssäsongen 2021 för anläggningsarbeten. Tidsplanen är att den ska vara färdigställd under året, säger Johan Lindberg på länsstyrelsen i Västerbotten.
Några angränsande leder rustas också upp. I morgon planerar vi en dagstur på en av dem, in i det mest högalpina området i Norra Borgafjällen.
”Det finns alpin terräng men också en mysig sagovärld med gammal granskog”
Den långsmala Borgasjön delar upp Borgafjäll i Norra och Södra och utgör landskapsgräns mellan Lappland och Jämtland. Här levde människor redan för 4000 år sedan och det finns spår från stenåldersbosättningar. Lite längre västerut vid sjön ligger det välbevarade gamla samevistet Sutme.
Nya Lapplandsleden kommer att rikta fler blickar mot Borgafjäll. Byn har runt åttio invånare och en del fritidshus finns längre upp mot fjällsidan. Området är i dag mest känt för skidåkning i djup lössnö, för här snöar det mycket. Men nu är det sommar och vi vilar på Borgagårdens pub-altan med utsikt mot sjön. Pubens inredning ger en känsla av vilda västern och personalen är klädd i cowboykläder. I matsalen serveras god röding och vi ser genom fönstren hur Borgahällans brant svartnar ytterligare i skymningen.
Nästa dags vandring börjar i morgonsol och luften är klar. Med på turen är Pancho Snöfall, skidlegend som tidigare bott i Riksgränsen och nu förälskat sig i Borgafjäll. Vi är på väg upp mot dalen öster om Tjåelie, Klöverfjället som reser sig 1302 meter högt. Det doftar varm myr och polarullen vajar lätt i vinden.
–Det jag gillar med Borga är att det är så komplett. Det finns alpin terräng, men också en mysig sagovärld med gammal granskog och stubbar som ser ut som troll och fina vatten där man kan paddla och fiska, säger Pancho.
”Leden upp till Klöverstugan ska bindas ihop med Lapplandsleden västerut”
–Som skidåkare tycker jag om det högalpina. Men här också fin skogsskidåkning där skogen glesats ut med smala linjer.
Nu är vi ute på Panchos favoritvandring. Nya spänger går rakt över myrar, och vindskydd är nybyggda. Längsmed leden brinner eldar med gammalt spångvirke. Upprustningen är i full gång av närleden som kommunen ansvarar för.
–Vi har bara lite kvar att spånga här, och ska sätta upp fler vindskydd på fjället, berättar Jörgen Andersson och Indra Ghimire som arbetar för Dorotea kommun.
Leden upp till Klöverstugan ska bindas ihop med Lapplandsleden västerut vilket kommer att ge en fin vandring runt Klöverfjället med avslut i byn Borgafjäll. Vi gläds åt att marken skyddas med spänger nu när fler vandrare kanske kommer att ta sig fram i trakten.
Vår tur går allt högre upp på fjällsidan. Ovanför oss ryttlar en fjällvråk som sedan dyker snabbt. En annan vråk seglar också in och vi står länge och ser på fåglarna.
Leden stiger uppför mot raststugan som ligger mellan Tjåellienjabpe och områdets högsta topp Jiengejehtseme, 1477 meter över havet. Det soliga vädret har bytts till dimmoln som kommer allt lägre. Topparna försvinner i ett gråvitt dis.
Skönt är det att komma in i Klöverstugan där kaminen sprakar. Men inget lugn vilar i huset, där Gunilla Lundell och Anna Olsson oroligt väntar på att deras kompis ska komma tillbaka.
”Det jag gillar med Borga är att det är så komplett”
–Linda skulle bestiga fjälltoppen här intill, men gick vilse i dimman. Hon lät rädd när hon ringde och visste inte var hon var. Sa att batteriet nästan var slut, och skickade en bild som vi försöker tyda var den är tagen, säger Anna.
Vi jämför bilden med kartan och gissar att det kan vara Fetsjön längre norrut. Därute regnar det och temperaturen faller. Kvinnorna blir allt mer oroliga och fjällräddningen kontaktas. På fyrhjuling kommer först fyra fjällräddare, sedan en helikopter som hittar Linda välbehållen sju kilometer norr om stugan. Skönt.
När vi vandrar tillbaka mot byn kommer solen fram och värmer bort dimman. En helt annan fjällmiljö än för en stund sedan. Trivsamt med glitter i vatten och livet på fjället känns lätt. Allt kan växla snabbt, från oro till glädje, från dimma till sol.
På håll ser vi klippan Borgahällan. Kanske har den i dag skickat god kraft till alla fjällbesökare. •
Fotnot: I januari 2021 totalförstördes raststugan Klöverstugan i en storm. Enligt Dorotea kommun kommer stugan att återuppföras.