För samebyarna i i Jämtlandsfjällen är överenskommelsen med STF en lättnad.
– Vi vill absolut inte stänga ute några vandrare och tycker det är viktigt med friluftsliv, säger Jonas Kråik.
Turist pratar med honom ett par dagar efter att överenskommelsen mellan STF och samebyarna blivit klar och presenterats. STF har förbundit sig att dra ner på antalet sängplatser i området, korta öppettider, stänga restauranger på fjällstationerna och helt stänga fjällstugan Gåsen.
Jonas Kråik låter nöjd och glad. Trots att det kommit en del negativa reaktioner. Det handlar bland annat om att man upplever det som att STF tvingats till eftergifter, och att organisationen lagt sig platt för samebyarna. Så ser inte Jonas Kråik på överenskommelsen.
– Nej, vi har inte tvingat någon. Vi har haft en dialog. Vi har lagt förslag och vi har diskuterat. Tidigare har det inte funnits någon dialog. Den här överenskommelsen ligger i linje med STF:s nya policy.
För många som vandrar i Jämtlandsfjällen innebär förändringarna en försämring av den service som tidigare erbjudits. Men Jonas Kråik tycker inte att det är några stora inskränkningar det handlar om.
– Man kan fortfarande gå fritt i fjällen. De flesta av dem jag träffar på fjället har förståelse för att det måste ske en förändring.
Hans förklaring till att många upprörs i insändare och sociala medier är girighet.
– Man vill bara ha mer och mer, nu räcker det inte med vandringsleder och stugor, nu ska det vara fina trerätters middagar också. Överenskommelsen är en tillbakagång mot en mer rimlig belastning på fjällen. Fjällen finns kvar att komma till.
– Det måste till en ny tanke hos gemene man. Vi lever i en klimatkris, det är ohållbart. Vi måste tänka: behöver vi all den här lyxen? När man träffar folk i fjällen, så hinner en del inte ens stanna och prata. De har ett exakt schema de måste hinna med och jäktar på. Men vad är poängen då, om man inte kan ta det lite lugnt och njuta av den vackra naturen?
Den samiska historien är mörk och Jonas Kråik menar att man tidigare inte lyssnat på samerna.
– Min farfar hade kåta på Storulvån, på den platsen byggde STF sedan sin fjällstation. Han tvingades därifrån. De menade att hans kåta inte var att betrakta som en fast boplats. När han flyttade till en plats längre uppströms byggde han stugor för att inte kunna bli ivägkörd igen. Det är en del av vår historia.
Med överenskommelsen kommer turismen förmodligen att minska. Vilket är ett av syftena. Jonas Kråik tycker att turister kan upptäcka annat än Jämtland-Härjedalsfjällen också.
– Det har blivit som en fluga att man ska vandra just här. Men det är ju ingen större prestation längre. Det finns så mycket annan vacker natur i Sverige som man kan upptäcka, alla behöver ju inte vandra i Jämtlandsfjällen.
– Men renarna är beroende av den här marken. De blir störda av alla människor, särskilt under kalvningen. Tar man stugan vid Gåsen så ligger den precis mitt i betesmarken, så det är väldigt bra att den nu försvinner. Renen får ingen ro i dag, den äter dåligt och utvecklas sent. Det är så tydligt för oss, kalvarna blir allt mindre och vajorna ger allt oftare kalv först vid tre års ålder inte vid två år som förr.
Han hoppas och tror att förändringarna som sker nu kommer att märkas redan nästa år.
– Jag är imponerad av att STF tagit det här steget. Det är jättekul att det har skett. Jag hoppas ju att vi ska ha kvar den här naturen om 200 år också.
Läs även tidigare artiklar om överenskommelsen:
STF drar ner för att värna renskötseln
Nödvändig förändring i Jämtland
Och tidigare artiklar i ämnet: