Sotad gurka, en ljusgrön kräm på bondbönor och salladsblad i alla färger. På toppen orange ringblomsblad och varmrökt fisk. Fisken har odlats på land, i ett cirkulärt system i närbelägna Floda, resten kommer från trädgården några meter bort.
– I bästa fall kan vi servera grönsaker som låg i jorden för bara ett par timmar sedan, säger köksmästaren Daniel Brobäck.
Vi sitter på uteserveringen till Gunnebo kaffehus och krog ett par stenkast från 1700-talsjuvelen Gunnebo slott i Mölndal, Göteborgs grannkommun i sydost. Till slottsanläggningen kommer runt en halv miljon besökare varje år, många för att njuta av trädgårdarna och restaurangen – och närheten däremellan.
– Vi är med och planerar vad som ska odlas, säger Daniel Brobäck. Så här års går vi runt i trädgården tillsammans med trädgårdsmästarna varje vecka för att få koll på vad som kan skördas. Sedan bestämmer vi meny utifrån det.
Gunnebo slott anlades av köpmannen John Hall och hans hustru Christina. Paret ingick i Göteborgssocietetens crème de la crème i slutet av 1700-talet. 1778 gav de Göteborgs dåvarande stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg i uppgift att rita en sommarvilla med tillhörande lustträdgård, engelsk park och köksträdgård. Den senare delades upp i två delar som döptes till den gamla och den nya, vilket tyder på att det odlades ätbart här redan före makarna Halls tid.
De röda lantgårdsbyggnaderna är det första som möter Gunnebobesökarna. Här finns ridskola samt hönor, ankor och kaniner av gamla lantraser. Lantgården är en viktig del av den historiska herrgårdsmiljön runt Gunnebo och i dag vårdas det omgivande kulturlandskapet där.
– Alla våra trädgårdsmästare kan slå med lie, säger chefsträdgårdsmästaren Joakim Seiler stolt. Dessutom odlar vi nästan allt från frö, till skillnad från många andra trädgårdar som köper färdiga plantor för att rationalisera.
På 1700-talet odlades flera olika citrusväxter i makarna Halls orangeri. Bevarade växtförteckningar från början av 1800-talet visar att det rymde hundra olika arter, både typiska medelhavsväxter som citrus, fikon och oliv, och mer exotiska som pomerans och ananas. Det ursprungliga orangeriet revs i början av 1800-talet efter år av misskötsel sedan John Hall den yngre, som inte ärvt faderns affärssinne, övertagit egendomen. 2013 påbörjades ett ambitiöst arbete med att rekonstruera orangeriet utifrån Carlbergs ritningar, historiska källor och arkeologiska utgrävningar – och med traditionella hantverksmetoder och material. 2022 invigdes orangeriet, det sista stora projektet i återskapandet av 1700-talets Gunnebo.
Mellan orangeriet och slottet breder ytterligare en av Gunnebos stora sevärdheter ut sig: lustträdgården. Den präglas av symmetri och geometri, räta grusgångar, terrasseringar och formklippta buskar och träd, precis som de europeiska trädgårdar som arkitekt Carlberg besökte under den fem år långa utlandsresa som föregick hans uppdrag på Gunnebo. De nyklassicistiska strömningar som präglade Europa på den tiden inspirerade också själva slottet.
– Det är ovanligt påkostat för sin tid, vilket var ett sätt för makarna Hall att skryta med sin stora rikedom, säger Johanna Lindén, intendent på slottet, när hon tar oss med genom slottssalarna.
– Men det som är unikt med Gunnebo är att Carlberg fick rita allt, även inredning, möbler och trädgårdar.
På uteserveringen möter vi en av Gunnebos många återkommande besökare, Anna Rundgren från Stenungsund. Hon har många tips på hur slottets och dess omgivningar kan avnjutas.
– Både maten och fikat är fantastiskt. Dessutom är det alltid succé att åka hit med barn eftersom det finns djur som de kan mata. Det är också väldigt fint att promenera här. Man kan gå runt i trädgårdarna eller följa någon av de vandringsleder som finns här omkring. Eller så kan man köpa med sig fika och promenera runt någon av sjöarna.
Läs hela reportaget i Turist 2 2025, med utgivningsdag 16 september.
