Över 19 miljoner fysiska besök gjordes på Sveriges museer under 2025. Men det är inte bara genom de fysiska besöken som museerna möter publiken. Svenska museers räckvidd och genomslag på nätet ökade stort under 2025. Det visar Branschorganisationen Sveriges Museers årliga rapport. I dag kan publiken ta del av museernas innehåll på många fler sätt än bara genom fysiska besök.
”Det är tydligt att museerna inte bara är fysiska platser utan också digitala mötesplatser. Museerna når i dag miljontals människor, både i Sverige och internationellt, genom webbplatser, sociala medier och öppna kunskapsplattformar”, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer, i ett pressmeddelande.
Ett museum som länge satsat på olika digitala plattformar är Livrustkammaren i Stockholm. De finns, förutom på sin egna hemsida, även på sociala medier och på sidor som Wikipedia och Europeana där föremålen visas digitalt genom foto och text.
– Det är superviktigt för oss med tillgänglighet, vi vill att den kungliga historien ska vara tillgänglig för alla. Även om man inte kan besöka oss fysiskt så kan man ta del av den kungliga historien på ett annat sätt, säger Malin Grundberg, museichef på Livrustkammaren.
Under covid-pandemin började Livrustkammaren erbjuda digitala visningar och sedan dess har museet vidareutvecklat konceptet för att även passa i tider där många föredrar fysiska besök.
– När vi utvecklade vårt digitala utbud så tänkte vi: ’vad kan besökare inte se och uppleva på ett fysiskt besök?’ Och det är ju våra magasin. Så nu gör vi magasinsvisningar digitalt med jämna mellanrum, säger Malin Grundberg.
Med humor, memes och glimten i ögat har Livrustkammaren delat innehåll på Instagram och Facebook i över tio år. I dag är de ett av de ledande museerna på sociala medier i Sverige.
– Vi jobbar mycket med sociala medier, det är en viktig kanal för oss. Det är inte bara för marknadsföring utan också för pedagogik och dialog med publiken. Det ska vara en del av museiupplevelsen, säger Malin Grundberg och fortsätter:
– Sociala medier är ju där man verkligen kan nå många, andra kanaler når inte samma volymer. På våra digitala visningar är det cirka 100 personer per tillfälle men då lyssnar de också aktivt i en timme. Så det är helt olika upplevelser.
Livrustkammaren kommer att fortsätta utveckla sina digitala kanaler, bland annat genom mer fördjupat innehåll på Youtube.
– På våra egna plattformar ska vi ha bra innehåll så att vi bidrar till en ökad trovärdighet till institutioner i den här ”osäkra-fakta-världen” som är nu. Läser man något från Livrustkammaren så ska man veta att det är trovärdigt.
Lokaltrafikmuseumet Museispårvägen Malmköping i Sörmland ser också sociala medier som en viktig kanal. Museet finns på Instagram, Facebook och TikTok.
– Jag tror absolut att vi måste finnas på sociala medier om vi vill nå ut. Gammelmedia är dyrt och når inte den målgruppen och flödet som vi vill komma åt. Sociala medier underlättar ju också kundkontakten och vi märker att vi har stor interaktion när vi finns där. Vi försöker vara utbildande om gamla spårvagnsstäder och lägger bland annat ut gamla bilder, säger Mimmi Mickelsen, ordförande på Museispårvägen Malmköping.
Museet såg ett uppsving i antalet följare under 2024 och 2025. På ett år gick de från 1 600 till 4 000 följare, något som delvis kan bero på att de under en period postade dagligen. Men då museet drivs helt av ideella krafter, utan några statliga bidrag, är det svårt att få en frekvent närvaro på sociala medier.
– Vi kan inte riktigt mäta det men vi misstänker att vi fått nya fysiska besökare via sociala medier. Men vi är ju en helt ideell förening med bara obetald personal, så det är svårt att hålla uppe flödet, säger Mimmi Mickelsen och fortsätter:
– Vi märker också att sociala medier gör det lättare att nå ut till unga. Unga är en viktig målgrupp för oss men även kvinnor och personer med olika etniciteter. Vi vill inte vara en förening och ett museum som bara når en viss målgrupp utan vi vill få större spridning. Vi vill att fler med olika bakgrund kommer och besöker och deltar som volontärer hos oss.
Nyligen utsågs Museispårvägen Malmköping till Årets Arbetslivsmuseum 2026. Ett pris av Arbetets museum som syftar till att uppmärksamma människor som tar hand om och bevarar vårt gemensamma kulturarv. Att finnas digitalt menar Mimmi Mickelsen även är viktigt för kulturbevarandet.
– Då blir museet inte bara en statisk upplevelse på plats, utan då kan man tillgängliggöra det för fler. Men det är ju också en pengafråga, så det behöver vi ta ställning till.
