Annons

Med hjärta för fjällens båtar

Namnet på STF:s första skeppare på Stora Lulevatten, vad som hände med fartyget Luleluspen, samt vem som var föreståndare på Saltoluokta fjällstation 1941. Det vet Lars-Göran Öhman, som just blivit klar med sitt livsverk Fartyg i Lappland.

Äldre man sitter vid ett skrivbord med en tjock skrift uppslagen framför sig.
Lars-Göran Öhman har ägnat många år åt att färdigställa sitt livsverk om båttrafiken i Lappland.

Född och uppvuxen vid nedre delen av Lule älv har Norrbottens historia, samt sjöfarten i regionen, alltid legat Lars-Göran Öhman varmt om hjärtat.

Som ung mönstrade han på som styrman i Göteborg och rattade sedan fartyg tillhörande Grängesbolaget över hela världen. Men i början på 1960-talet var han också under tre somrar skeppare på STF:s fartyg Storlule som låg i utskeppningshamnen Luspebryggan vid Stora Lulevatten/Stuor Julevu, inte långt från Porjus.

Bild på äldre karta med trasiga kanter.
Tavlan över Stora Sjöfallet upprättades av STF 1912. Den kom i Lars-Göran Öhmans ägo på 1980-talet och hänger nu inramad på STF:s kansli i Stockholm.

– Mina föräldrar gick mycket i fjällen och pappa berättade en del om gubbarna som körde båtarna i Kvikkjokk. Hur de behövde hugga all ved till de ångdrivna fartygen.

På slutet av 1970-talet arbetade Lars-Göran som lots i Luleå, när äldsta sonen hade jobb på Vattenfalls båtar vid Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke. Men några uppgifter om fartygens tidigare besättningar eller vedermödor fanns inte bland de anställda.

– Det var då jag kom att reflektera över att historiken inte fanns.

Fjällsjöfartshistoria.

Som pensionär har han tagit tag i den saken. Och det rejält. Nu finns tre samlade skrifter över båttrafiken i Lappland, i Torneträsk, på Kalixleden och Sjöfallsleden. Den tredje är mest omfångsrik tack vare det rika arkivmaterialet från den samtidiga utbyggnaden av vattenkraften vid Porjus, Harsprånget och Stora Sjöfallet.

Läs också: Här renoveras båten Langas vid Saltoluokta

Källmaterialet består till stor del av STF:s resehandböcker och årsskrifter från sent 1800-tal och framåt.

– De tidiga böckerna har mycket utförlig information. Sen när man kommer in på 1930-talet är det bara summariska redogörelser.

Även Vattenfalls arkiv, samt dokument hos olika museer har legat till grund för de tre skrifterna. Nu är Lars-Göran Öhmans önskan att dessa kan tryckas och historiken bevaras för framtiden. Han skulle också vilja hitta någon som tar hand om allt bakgrundsmaterial.

– Historiken ska finnas bevarad i alla fall. Nu när det nästan inte finns något kvar av till exempel Luspebryggan, båtleden över Jaurekaska eller bebyggelsen vid Sjöfallet.

Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF