I mitten av september pågick arbetet med att lägga ut grus på delar av leden mellan Storulvåns och Sylarnas fjällstationer – ett ben i Jämtlandstriangeln och en av de svenska fjällens mest vandrade leder. Här har många decenniers fötter slitit hårt på marken och trampat upp allt större ytor. Nu ska en smalare stig återskapas, förklarar Wictoria Wadman, fjälledssamordnare på Länsstyrelsen Jämtlands län.
– Leden har blivit alldeles för bred, på sina ställen uppemot 20 meter. Nu lägger vi ut en sträng med grus, mellan 1,7 och 2 meter bred, för att koncentrera trampstegen. Det blir en stor vinst för naturen.
Sommarleden mellan Storulvån och Sylarna är totalt 15,5 kilometer. Grus har nu lagts ut på sammanlagt 1 kilometer, uppdelad på 20 småetapper. I våras gjorde Länsstyrelsen en liknande insats i Vålådalens naturreservat, en bit öster om Jämtlandstriangeln, även det ett mycket välbesökt område. Då användes gruset främst för att förstärka hårt slitna leder i naturreservatet.
– Där har lederna på sina håll gröpts ur till diken. De blir då terrängens lägsta punkt där vattnet rinner och eroderar marken. Om vi i stället bygger om ledytan till en mer limapliknande form leds vatten bort utan att göra samma skada, säger Wictoria Wadman.
Det är Naturvårdsverket som, genom länsstyrelserna i de fyra fjällänen, ansvarar för de statliga fjällederna, totalt 550 mil sommar- och vinterled. Där ingår också broar, spänger, rastskydd och vissa roddbåtar där leden korsar ett vattendrag. 200 mil led l
arnat för att underhållet av lederna släpar efter och att pengar saknas. 2025 beslöt den dåvarande regeringen att tillföra extra öronmärkta medel för ”ökad ambition för vandringsleder i Jämtland och övriga fjällän” som det står i regeringsuppdraget.
Läs mer: Så funkar vandringslederna
Länen har fått 25 miljoner per år under 2025 till 2027 i syfte att ”skapa god tillgänglighet på lederna och ett aktivt friluftsliv, även för de mindre vana besökarna”. I Jämtlands län går de här pengarna bland annat också till ett pågående projekt med nya spänger på lederna till Blåhammarens fjällstation, det tredje hörnet i Jämtlandstriangeln.
Turismen och friluftslivet i Jämtlands län, inte minst kring Jämtlandstriangeln, har varit omdiskuterat de senaste åren. Områdets samebyar har slagit larm om att det ökade besökstrycket försvårar renskötseln och stör renarna. Svenska Turistföreningen har i en överenskommelse med samebyarna dragit ner på sin service i området, just för att minska antalet besökare.
Wictoria Wadman poängterar att huvudsyftet med Länsstyrelsens pågående insatser är att värna naturen och säkerheten på lederna – inte att göra det bekvämare att gå i fjällen. Man behöver också ta höjd för klimatförändringarna där extremväder, som fler skyfall, ökar riskerna för ras och erosion.
– Det här är en del i våra ansträngningar att komma i kapp ett eftersatt underhåll. Men det handlar också om att bättre rusta lederna både för ett besökstryck de från början inte är skapade för, och för de klimatförändringar som vi redan ser här i fjällen.
Hon vill också lugna den som oroar sig för att delvis grusade leder tar bort en del av ”vildmarkskänslan”.
– Det här blir inga grusade parkvägar utan kommer fortfarande att vara en fjälled, med stenar och rötter som sticker upp ur stigen.
Vad kan då varje enskild fjällvandrare tänka på för göra så lite avtryck som möjligt?
– Håll dig på leden och använd spängerna! Det är inga problem att knata rakt ut i naturen, men om man hela tiden går i ytterkanten av leden så försvinner allt mer av gräs och rötter längs sidan, och då går slitaget fort.
