Annons

Tännäskröket – utposten för skidåkning i Funäsfjällen

Tännäskröket i Funäsfjällen är den lilla utposten bland bland de många skidanläggningarna. Här lockar kombon av småskalighet, hög standard och brett utbud.

Upplyst fjällstuga i snö
Stugor i olika storlekar eller lägenheter i egen länga.

Redan tidigt 1960-tal startar turismen i Tännäskröket – på den branta, för utförsåkning så lämpliga, nordsidan av berget Hemkröket. Där och då bygger byalaget en tvåstolslift. Tjugo år senare byggs lift även på den södra sidan av berget. Men utveckling stannar av i detta lilla hörn av Härjedalsfjällen tjugo minuter med bil från Funäsdalens by, inte långt från norska gränsen och med Rogens naturreservat precis runt knuten. 1992 läggs hela anläggningen ner.

Skidåkare i en sväng
Maria Pettersson driftansvarig i en av de 17 nedfarterna.

Först i början av 2000-talet väcks Tännäskröket till liv igen. Då kliver fastighetsentreprenörerna Torbjörn och Margita Callenholt in på arenan som nya ägare, med drömmar om att från grunden bygga upp en egen anläggning i fjällen.

–Själva platsen är helt magisk, mitt i vildmarken, med en vacker by kantad av höga fjäll och samtidigt nära till Funäsdalen, berättar i dag dottern Jenny Callenholt som bytte Shanghai mot Härjedalsfjällen och nu är VD för Tännäskröket.

”Tjugo minuter med bil från Funäsdalens by, inte långt från norska gränsen och med Rogens naturreservat precis runt knuten”

När de nya ägarna anlände fanns bara några liftar och en sliten värmestuga. De byggde upp infrastrukturen från noll, med vägar, reningsverk, camping och nya liftar och nerfarter på grannberget Mellankröket. Därefter har stugor, lägenheter och restaurang successivt vuxit fram.

Läs också 13 fjällturer: Hitta vinterns bästa skidäventyr

Toppstugan på fjället Hemkröket kom på plats redan 1966 och har moderniserats varsamt.

–Det har varit stora utmaningar, men samtidigt en spännande resa att utveckla en anläggning på ett sätt som vi tror att en medveten och naturälskande fjällresenär vill ha den, säger Jenny Callenholt.

Vid fjället Hemkrökets bas har stugor i olika modeller och storlekar – från två till tolv bäddar – smugits in i naturen. Alla med modern arkitektur och påkostad interiör.

Fjällen Hemkröket och Mellankröket med nedfarter i alla vädersträck.

Lägenheterna ryms i en egen länga och inte långt där-ifrån ligger anläggningens nav med restaurang, reception och butik. Restaurang Árran, flerfaldigt White guidenominerad, serverar såväl lunch som middag under större delen av året.

Utanför fönstren väntar längdspår, liftar och slalombackar. Invid värmestugan brinner en brasa där barn och vuxna kan värma sig mellan skidskola och slalomåk. En känsla av småskalig och tillbakalutad trivsel infinner sig. Inga köer, lugn och ro, inget stök och bröt. Hit hittar såväl barnfamiljer som turåkare och avancerade offpiståkare.

”Nerfarter i fyra väderstreck fördelat mellan två fjälltoppar ger en omväxlande skidåkning”

–Hög standard på boende och mat lockar allt fler besökare till Tännäskröket, konstaterar platschefen Maria Persson som just avslutat ett möte med personalen inne i matsalen.

Läs också Fina skidturer i Tänndalen

–Vi har också märkt ett ökat intresse för vår alpina skidåkning. Nerfarter i fyra väderstreck fördelat mellan två fjälltoppar ger en omväxlande skidåkning.

”Småskaligt, överskådligt, hållbart har varit några av ledstjärnorna”

Snart femton år efter nystarten tycker man sig nu ha landat i en personlig fjällanläggning med gångavstånd till allt. Småskaligt, överskådligt och hållbart har varit några av ledstjärnorna.

Vi ska fortsätta utvecklas, med fler bäddar, fler nedfarter, ett ökat aktivitetsutbud, försäkrar VD Jenny Callenholt.

Och med lika många anledningar att besöka oss sommar som vinter.

Det börjar skymma utanför fönstren. Liftarna stänger. Skidåkare passerar på väg mot sina stugor. I restaurangens kök förbereder kocken Kamil Dolatowski middagen. Själva unnar vi oss en öl från det lokala bryggeriet, sedan bastu i spa-kåtan.

Backstugan erbjuder romantisk avskildhet uppe på fjällsidan – utan vare sig el eller rinnande vatten.

Dagen därpå är schemat fulltecknat. Vi börjar med ett besök i Backstugan. Eller Bröllopsstugan. Det är en liten timrad, trivsamt inredd, stuga högt upp i backen, med skurgolv, utedass och nära till himlen, utan vare sig el eller vatten.

Ett stort hjärta av bundna kvistar ovanför sängen skvallrar om att stugan används av brudpar vid de många bröllop som hålls i Tännäskröket – med vigsel i en av Sveriges högst belägna kyrkor, 648 meter över havet, och bröllopsnatt på berget.

Backstugan är populär bland Tännäskrökens många bröllopspar.

Vi fortsätter upp till toppstugan på Hemkröket, byggd 1966. Hit kommer liftstolarna med galonklädsel och kultstämpel rasslande uppför norra branten. Härifrån är utsikten milsvid, med många av områdets omkring 60 fjälltoppar inom synhåll: Helags, Mittåkläppen, Flatruet, Skarvarna…

Invändigt ser det ut precis som klassisk toppstuga ska se ut. Pjäxslitna golv, rustika furumöbler, en rejäl eldstad, ljusstakar med stelnat stearin, dragiga fönster och fotografier från förr på väggarna. Och med en alldeles särskild doft som väcker minnen från förr.

”En känsla av småskalig och tillbakalutad trivsel infinner sig”

Som kontrast inspekterar vi sedan en av Tännäskrökets senast uppförda byggnader: en gäststuga med tio av anläggningens totalt 370 bäddar. Där är rymligt och väl disponerat, med braskamin och träkänsla, sobert möblerat och med smakfullt porslin i köksskåpen.

Myskoxhägnet i Tännäs är hela 15 hektar. Bengt Warensjö guidar.

Färden går vidare till Tännäs by, en knapp halvmil norrut. Här, vid hantverksbryggeriet Härjebrygg, tappades för sex år sedan den första starkölen som bryggts i Härjedalen på 80 år upp på flaska. Med hjälp av glesbygdsstöd och bra vatten bryggs nu 40000 liter öl varje år, fördelat på lager, ale och en mustig stout med smak av kaffe. I bryggeriet anordnas även populär afterski.

–Inga konstigheter, bara malt, humle, jäst och vatten, summerar bryggarmästare Per Ramqvist och hastar vidare för att packa kartonger som ska levereras till STF:s fjällstation i Helags.

Ta en tur till myskoxhägnet i Tännäs.

På gårdsplanen utanför bryggeriet har det samtidigt samlats en liten skara som under ledning av guiden Bengt Warensjö från den lokala Naturskyddsföreningen ska besöka myskoxhägnet en bit upp i skogen.

1972 vandrade en grupp om fem ulliga myskoxar från Dovre nationalpark över gränsen till Sverige och hit till Funäsfjällen. I mitten av 1980-talet hade flocken vuxit till ett trettiotal individer men därefter minskade antalet stadigt, sannolikt på grund av inavel.

I slutet av 1990-talet var läget akut och en ko flyttades till Järvzoo i Järvsö, Hälsingland. Där hon blev dräktig och födde en tjurkalv som därefter blivit pappa till en eller två kalvar varje år. I dag lever ett tiotal myskoxar fritt på fjället i västra Härjedalen.

–Det var verkligen bingo, säger Bengt Warensjö. Nu är chansen god att den svenska stammen ökar igen.

I syfte att bevara den vilda myskoxstammen och samtidigt hjälpa djurparker med nya gener byggdes även ett 15 hektar stort hägn utanför Tännäs. Besökare välkomnas och varje dag anordnas guidade visningar.

”Fascinerat följer vi sedan hur den 400 kilo tunga tjuren Kompis makligt gungar sig fram till foderbingen och mumsar i sig av kraftfodret”

I hägnet finns i dag sex myskoxar: två tjurar, två kor och två kalvar, med gott om plats och tillgång till föda året om.

–I det vilda sparar myskoxen på energi genom att ställa sig på ett fjäll och vänta in våren nästan helt utan att äta på hela vintern, berättar Bengt när vi samlats på den höga rampen som gör det möjligt att komma nära inpå de bastanta urtidsdjuren.

Bengt slår hinken med kraftfoder mot träcket och lockade av ljudet från hinken dröjer det inte länge innan vi ser en långhårig myskoxko komma travande genom snön. Strax efter kommer två blyga kalvar tryckta mot varandra. Fascinerat följer vi sedan hur den 400 kilo tunga tjuren Kompis makligt gungar sig fram till foderbingen och mumsar i sig av kraftfodret. De två kalvarna inväntar tåligt sin tur.

Nöjda vänder myskoxarna snart ryggen till och lufsar mätta upp mellan träden igen. Själva vandrar vi upprymda genom den orörda gammelskogen tillbaka till bilarna.

Nu är det dags att spänna på sig pjäxorna. Längd eller utför? 30 mil spår och 17 nerfarter, det är bara att välja.

Här är skidåkningen
  • 17 pistade nerfarter och offpist.
  • Välpreparerade längdspår som utgör en del av 300 kilometer långa spårsystemet som binder samman hela Funäsfjällen.
  • 450 kilometer rösade vinterleder för korta eller långa fjällturer.
Kort om Tännäskröket
  • Öppet året om
  • Fjällstugor och lägenheter
  • Självhushållskök
  • Restaurang för lunch och middag (högsäsong)
  • Bastu och spa-kåta
  • Skid-, cykel- och kanotuthyrning
  • Guidade turer
  • Läs mer om Tännäskröket
Hitta på karta
Läs också

Läs också Kittelfjäll har vandrarhemmet mitt i backen

Läs också Laviner - här är expertens 7 goda råd

Kontakta redaktionen

Vill du veta mer? Undrar du över något? Skicka ett mejl.

Logotyp Svenska Turistföreningen Kom med som medlem

Som medlem i STF är du en del av arbetet att göra det möjligt för fler att komma ut och upptäcka Sverige. Som tack för att du är med och bidrar får du flera fina förmåner, bland annat tidningen Turist hem i brevlådan och bo till medlemspris på våra boenden.

Bli medlem i STF

info

Turist.se använder Cookies Läs mer här