Annons

Två år sedan Jämtlandsdealen

Hyllningar, nyfikenhet, ilska och besvikelse. STF:s beslut att gå renskötseln till mötes och dra ner i Jämtland och Härjedalen väcker fortfarande känslor. "Jag är stolt över att vi valde dialogen", säger generalsekreterare Maria Ros Hjelm.

Besökarna börjar hitta tillbaka till Blåhammaren efter neddragningen.
Foto: Linda Grimstedt

Det är slutet av augusti 2023 och Svenska Turistföreningen håller presskonferens tillsammans med representanter från tre samebyar med renbetesmarker i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen.

– Det har varit svåra beslut att fatta. Men vi har sagt att vi ska vara drivande för ett mer hållbart friluftsliv. Då måste vi också ta hänsyn till hur vår verksamhet påverkar såväl natur som människor och djur omkring oss, säger föreningens generalsekreterare och vd Maria Ros Hjelm.

Efter en lång tids samtal kan en överenskommelse presenteras där STF förbinder sig att dra ner på servicenivån i området för att minska störningen på renskötseln. Inför vintersäsongen 2024 stängs STF-stugan Gåsen, restaurangen på Blåhammaren läggs ner, antalet bäddar minskar och öppettiderna kortas. Senast 2028 ska även restaurangerna på Helags och Sylarna försvinna.

Bakgrunden är att föreningens markarrenden i området ska omförhandlas med Länsstyrelsen. Myndigheten kräver att föreningen kommer överens med berörda samebyar, Handölsdalen, Tåssåsen och Mittådalen, om förändringar som ska ge renarna mer betesro.

– Hur mycket får tiden utvisa, men vi är glada över att vi hittat den här lösningen tillsammans med STF.  Vi vill inte stänga ute folk men det ökade besökstrycket har fått alltför stora konsekvenser, säger Jonas Kråik från Handölsdalen sameby på presskonferensen till Sveriges Radio Jämtland.

Läs också Avtalet för Jämtlandsfjällen är klart

Reaktionerna på och diskussionen kring överenskommelsen blir omfattande – i medierna, inlägg på sociala medier, i debatter, överklaganden och motioner till STF:s riksstämma 2024.

Utdrag från tidningsrubriker
Reaktionerna på uppgörelsen kring turismen i Jämtland och Härjedalen var omfattande.

I dag, vårvintern 2026, vill fortfarande många prata ”Jämtlandsfrågan” med generalsekreterare Maria Ros Hjelm.

– Om inte varje vecka så varannan. Jag förstod ju redan då att det här skulle bli stort, men den här omfattningen hade jag inte räknat med, säger hon.

– Och det är fortfarande både och. Vi har de negativa rösterna, och de låter ofta mest. Men jag möter också dem som säger att det här var modigt, fantastiskt och att fler borde göra så här. Jag får ofta frågor om att komma och prata och föreläsa om processen. Många är nyfikna.

Men många var, och är, upprörda över förändringarna. Mångårige medlemmen Leif Engkvist från Frösön utanför Östersund ser dem som ett svek. Han har varit ideellt engagerad i STF i många år, som stugvärd, i styrelsen för lokalavdelningen Jämtland Härjedalen och som medlemsombud på riksstämman, föreningens högsta beslutande organ. Han har även varit färdledare i fjällen för Friluftsfrämjandet.

Läs också "Bra beslut om Jämtlandsfjällen"

– Den största besvikelsen är att man tog bort Gåsen. Fjällstugan var ju ett nav mellan östra och västra jämtländska fjällområdet och viktig för fjällsäkerheten. I och med det stängde man av ett fint område och friluftslivet där för alla som inte är unga och starka.

Leif Engkvist poängterar att han tycker att rennäringen är viktig och att han är mån om goda relationer med samebyarna. Men han hade velat att STF:s ledning hade involverat den lokala kunskapen och medlemsombuden i Jämtland i dialogen, som ett led i föreningsdemokratin.

Han anser också att det var fel att låta STF och samebyarna komma överens på egen hand.

– Det är Länsstyrelsen som representerar markägaren staten, och de var inte närvarande utan släppte helt till de två parterna, säger Leif Engkvist.

Han är fortfarande medlem i STF men har lämnat sina uppdrag som medlemsombud och i lokalavdelningen.

Läs också "Gåsen, mitt kära Gåsen"

– Min egen stolthet över föreningen har avsevärt minskat. Jag inte längre något STF-märke på mössan.

Generalsekreterare Maria Ros Hjelm är medveten om att internt missnöje finns. Men, påpekar hon, något massavhopp bland medlemmar kopplat till Jämtlandsfrågan inte har kunnat ses.

– Vi vet också att vi har fått nya medlemmar på grund av det här.

Hon är glad över att medlemsombuden på riksstämman 2024 gav styrelsen sitt stöd och att de motioner som ville riva upp besluten, exempelvis bevara Gåsen, röstades ner. Hon förklarar att hon ser överenskommelsen med samebyarna som ett komplicerat pussel.

– Det var ett givande och tagande och vi jobbade fram en helhetslösning. Sedan har folk velat rycka ut enskilda bitar ur den, men börjar vi plocka pusselbitar har vi ingen komplett bild längre. Det har varit lite svårt att förklara.

Läs också "Jag vill påverka vad som sker i fjällen"

Antal gästnätter vid de STF-anläggningar som påverkades av markuppgörelsen i Jämtlandsfjällen.

Färre gäster och minskad försäljning i Jämtland har påverkat STF:s ekonomi negativt, även om föreningen budgeterat för minskade intäkter. Mellan 2023 och 2024 minskade omsättningen från STF:s Jämtlandsboenden från 25 miljoner till 16 miljoner kronor, ett tapp på nio miljoner kronor på bara ett år. Nu har siffrorna börjat vända uppåt igen och för 2026 ligger budgeten för Jämtlandsboendenas omsättning på strax över 18 miljoner.

– Vår verksamhet påverkades mer än vi beräknat strax efter förändringarna, när en del trodde att vi helt stängt ner i Jämtlandsfjällen. Vi har fått jobba för att få gäster att förstå att de fortfarande är välkomna, även från samebyarnas håll, säger Maria Ros Hjelm.

Hon är stolt, konstaterar hon, över att STF valde dialog och samförstånd.

– Vi har tagit viktiga kliv i föreningens relation till renskötseln. Vi har fått en intressant och viktig debatt om hållbar turism och hållbart friluftsliv och vad det kan betyda. Men det betyder inte att vi är framme, långt därifrån. Bara för att vi nu har ett markavtal kan vi inte köra på som vanligt. Vi har den här tiden, till nästa arrendeansökan 2028, att visa samebyarna att de kan lita på oss, att vi menar allvar och vill fortsätta hitta gemensamma lösningar. Jag tror att det är en nödvändighet för att vi ska ha fortsatt tillgång till det här området.

Arne Omma är ordförande i Handölsdalens sameby, vars renbetesmarker hyser alla STF:s fyra fjällstationer i området och flera fjällstugor. Han vill helst inte prata om överenskommelsen med media. Det väcker alltid mycket reaktioner.

– Och det är för tidigt, vi vet inte ännu hur det påverkar renarna. Det är så mycket som spelar in, som vädret och folks intresse för friluftsliv som ju varierar. Dessutom har allt inte genomförts, de andra restaurangerna har inte stängt ännu.

Men jo, i området där Gåsens fjällstuga låg kan Arne Omma konstatera att det har blivit lugnare.

– Stängningen har haft effekt. Där har renarna fått större betesro.

Han tycker också att samarbetsklimatet med STF har blivit bättre.

– Vi har en dialog numera, i enlighet vad vi kom överens om. Det fungerar inte alltid jättebra, men betydligt bättre än tidigare, säger Arne Omma.